Joline Asp, Läkarföreningen, säger att hon och hennes kollegor inte kan se några fördelar alls med en sammanslagning av klinikerna.
När regionstyrelsen sammanträdde i slutet av mars var det egentligen tänkt att politikerna skulle besluta om att slå ihop kvinnoklinikerna i Nyköping och Eskilstuna/Katrineholm. Förslaget var att det skulle vara genomfört senast den 1 maj.
Så blev det inte. Efter omfattande protester från personalen vid kvinnokliniken i Nyköping har beslutet bordlagts, alltså skjutits fram, två gånger. Politikerna ville träffa de fackliga företrädarna för personalen för att höra deras synpunkter, innan de var redo att gå till beslut.
Den 24 april träffade företrädare för alla partier i regionfullmäktige facken. Men mötet tycks inte ha rätat ut alla frågetecken.
Från fackförbundens sida är man fortsatt emot en sammanslagning. Personalen befarar att vårdutbudet i Nyköping på sikt skulle kunna utarmas, om klinikerna slogs samman. Men även om det inte skulle bli så, ser läkarfackets representant Joline Asp inga vinster med en sammanslagning.
– Vi ser inte en enda fördel, säger hon.
Även från politiskt håll verkar det råda tveksamhet kring om en sammanslagning är en bra idé.
Monica Johansson (S) underkänner den utredning som hittills har gjorts om en sammanslagning av länets kvinnokliniker.
Monica Johansson (S), regionråd i opposition, säger att hon och hennes parti i nuläget inte kommer att ställa sig bakom förslaget. Hon anser att det behövs ett bättre underlag för att kunna ta ställning.
– Det kommer vi absolut inte gå med på, det kommer inte att bli bra, helt enkelt, säger hon om att godkänna förslaget så som det ser ut nu.
Inte heller regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) känner sig redo för ett beslut, även om han ännu inte kan redogöra exakt för vilket förslag han och styret ska gå fram med, när ärendet kommer tillbaka till regionstyrelsen den 21 maj.
Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) anser inte att det går att fatta beslut om en sammanslagning utifrån det underlag som politikerna har fått.
– Så som ärendet ser ut i dag så kan vi inte bara besluta om ett bifall. Det behöver kompletteras, det behövs förmodligen mer utredningar och framför allt behövs det att personalen involveras betydligt mer i det här, säger han.
Hur kan det ha blivit så här, att man har gått fram med ett underlag som inte varit riktig fullödigt?
– Det handlar väl mycket om att här kanske inte cheferna och medarbetarna gick i takt med varandra, där man från chefshåll såg det som en smärre organisatorisk förändring som inte har så stor påverkan egentligen, medan man från medarbetares håll har en helt annan bild. Hade man haft en bättre dialog från början så kanske det inte blivit så som det har blivit, säger Christoffer Öqvist.