Nu har Ann-Helén Laestadius skrivit tre rosade ungdomsböcker om språk och identitet och dessutom försökt lära sig sitt språk, samiska.
– Min mamma kom från en renskötarsläkt men när hon började skolan fick hon inte prata samiska längre. När hon sedan själv fick barn ville hon att vi skulle slippa vara med om samma sak, så tyvärr lärde hon oss aldrig sitt modersmål.
På måndagen inföll den europeiska språkdagen och Eskilstuna stadsbibliotek invigde en utställning om Sveriges fem minoritetsspråk: samiska, finska, jiddisch, romani och meänkieli.
Ann-Helén Laestadius, journalist och författare, berättade om sina böcker om 13-åriga Agnes som söker sitt samiska ursprung och Rune Noppa, skolledare i Eskilstuna som började 1956 i Övertorneå berättade om sitt modersmål: meänkieli.
– För mig var det aldrig något trauma. Det var en förstående skola. Jag kunde inte ett ord svenska när jag började, men det var det knappt någon annan unge som kunde heller.
Tornedalsfinska var ett uttalat fritidsspråk för oss som vi pratade med kompisarna på rasterna. Så fort vi kom in i lektionssalen så var det svenska för hela slanten.
Utställningen invigdes av kommunens integrationssekreterare Vedad Begovic och barn från Eskilstunas skolor medverkade med sång.
Utställning sätter fokus på minoritetsspråken
När Ann-Helén Laestadius växte upp i Kiruna på 80-talet vägrade hon att kännas vid sitt samiska ursprung.– Stämningen var obehaglig, samer kallades för lappjävlar och vägskyltarna med det samiska namnet för Kiruna, Giron, målades över.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!