I morgon tar Johanna Adolfsson studenten från bygg- och anläggningsprogrammet på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. Men hennes gymnasietid började någon helt annanstans. I årskurs nio föll nämligen valet av gymnasielinje på naturvetenskapsprogrammet.
– Jag tänkte att det var bra om jag skulle läsa vidare. Jag visste inte alls vad jag ville bli.
Johanna Adolfsson studerade ett år på naturvetenskapsprogrammet och upptäckte att det teoretiska inte var hennes grej. Hon ville skapa och jobba mer praktiskt, då föll valet på bygg- och anläggningsprogrammet på Rekarnegymnasiet med inriktning på måleri.
– Det är mycket roligare och jag trivs bättre med det. Jag vill jobba med händerna, säger hon och berättar att hon känner att det finns en uppfattning i samhället om att alla studenter borde söka till högskola eller universitet. Som att det är den rätta vägen att gå.
– Särskilt om du är tjej så förväntas du plugga vidare och många tänker att de praktiska programmen, som bygg, bara är för killar, säger hon.
De tre åren som gått sedan Johanna Adolfsson bytte bana är snart till ända och på måndag börjar hon jobba på den praktikplats som hon haft under årskurs två och tre på gymnasiet.
– Det kommer ju inte bli en jättestor skillnad eftersom jag varit där tre dagar i veckan under tvåan och trean men det är klart att det blir mer på allvar nu. Nu ska jag stå på egna ben i jobbet.
– Skönt att ha ett jobb direkt så att man får en bra start.
Vad är det som gör att du vill jobba som målare?
– Jag får träffa nya människor och göra fint hos folk. Jag får jobba inne om vintern och ute på sommaren.
Vad är roligast?
– Det är tapetsering, folk uppskattar verkligen det. Det är svårare än att måla. Det gäller att vara väldigt noggrann och kunna mönsterpassning.
Drömmen, enligt Johanna Adolfsson, är att en dag vara med i ett projekt likt tv-programmet Sofias änglar där flera yrkesgrupper går ihop för att bygga eller renovera ett hus till en familj som drabbats av sjukdom eller av andra anledningar behöver hjälp.
– Någon bygger huset och jag skulle måla, tapetsera och inreda. Det skulle kännas extra speciellt när man gör det för någon som drabbats så.
Johanna Adolfsson ser fram emot att börja jobba på riktigt som målare och tycker att det ska bli skönt att lämna skolan. Kompisarna kommer hon att sakna men hon hoppas att de ska hålla kontakten.
– Jag känner ingen sorg över att sluta utan bara glädje. Jag är sugen på vuxenlivet och ser fram emot att ha en egen inkomst och jag vill flytta hemifrån.
Men framtiden får vänta, i alla fall till på måndag, för just nu fokuserar Johanna Adolfsson på studentdagen.
– Det ska bli skitkul. Jag hoppas att det blir ett minne för livet, säger hon.