Klockan är strax efter nio och vi läser 22 september 2014 i almanackan. Sara Soltani och Amir Gandchi är på Migrationsverket i Flen. Amir vankar spänt fram och tillbaka i väntrummet. Han har varit här förut men nu kan det vara för sista gången. Hustrun Sara har precis fått komma in och träffa en handläggare.
– Det kan gå bra och det kan gå dåligt, men vi hoppas på det bästa, säger Amir.
Eskilstuna-Kuriren har tidigare berättat om Sara och Amir som fruktar för sina liv om de utvisas till sitt gamla hemland Iran och om kyrkan i Eskilstuna som tagit strid för dem.
Makarna kom till Sverige i augusti 2012. De ansökte om uppehållstillstånd men fick avslag. I juni förra året lämnade de in en överklagan eftersom deras konvertering till kristendomen inte tagits upp som asylskäl. Att konvertera från islam kan leda till dödsstraff i Iran.
Överklagan gjorde att deras fall öppnades på nytt. Det är därför de befinner sig hos Migrationsverket, de ska få komplettera sina asylskäl. Med sig har de flera av sina vänner från kyrkan.
– En dag i ett väntrum är ju också en upplevelse. Men tänk på Sara och Amir, de har varit i ett väntrum i flera år, säger Birgitta Thibblin.
Hon är en av de engagerade i S:t Pauli kyrka i Eskilstuna som ställt upp för makarna. Per Erik Wärme, överläkare på Mälarsjukhuset, är en annan:
– Det är en till två procent som får sina beslut ändrade efter en överklagan, men bara att vi kommit så här långt känns fantastiskt, säger han.
Vid lunchtid kommer Sara tillbaka från sitt möte. Frågorna hon har fått besvara har bland annat varit "Vad består treenigheten utav?" och "Kan du med ett ord beskriva din känsla för kristendomen?". Det paret har att bevisa är att de verkligen konverterat till kristendomen.
– Det kändes som att det gick bra, men jag vågar inte hoppas på något. Det har känts bra förut och så har vi fått avslag, säger Sara.
Efter lunchen är det Amirs tur att träffa handläggaren.
Nu läser vi 28 januari 2015 i almanackan. På ett bord inne i S:t Pauli kyrka i Eskilstuna står en tårta uppdukad. Beskedet från Migrationsverket har kommit.
– Amirs mobiltelefon ringde i går. Han gick undan medan han pratade och när han kom tillbaka så bara nickade han. Jag frågade om det var sant och han bara nickade igen, säger Sara och skrattar.
Den tryckta stämningen från väntrummet är som bortblåst. Den gemensamma kampen som makarna och kyrkan fört är över. Sara och Amir har fått sitt uppehållstillstånd.
– Det kändes som att vi levde i mörker, men nu är allt ljust. Det känns som att jag äntligen kan andas igen, säger Sara.
– Alla i kyrkan är en pusselbit i det här. Det är ett stort, stort mirakel, säger Amir.
Men ännu är det lite väntan kvar. Det kan ta upp till sex veckor innan paret får sina personnummer och så ska de även få komma till Migrationsverket för att få ta del av beslutet – tolkat till persiska.
– Inte för att det behövs, de klarar av att förstå beslutet även på svenska, säger Bengt Arvidson, präst i S:t Pauli kyrka.
Gabriel Donner, parets advokat, var den som fick lämna besked om att uppehållstillståndet beviljats. Han har varit företrädare i flera liknande fall.
Finns det en risk att flyktingar hävdar att de konverterat bara för att lättare få uppehållstillstånd?
– Nej, jag vill inte göra reklam för att "blir du kristen får du stanna". Kristna konvertiter är ytterst sällan annat än sant troende. Det är ett sinnestillstånd och sätt att leva som inte går att efterleva utan en genuin tro.