– Så länge vi har en elev som känner sig otrygg så måste vi se det som ett dåligt resultat.
Peter Ledin arbetar med att stötta och handleda grundskolerektorer i Eskilstuna kommun i värdegrundsfrågor.
– Att elever ska kunna känna sig trygga i skolan är grundläggande för att kunna nå sina mål. En sammanställning över Eskilstunas kommunala grundskolor visar att 15-20 procent inte gör det. Mobbning, som är upprepade systematiska kränkningar ingår i den siffran. Det är ett hårt klimat, både i skolan och utanför, säger han.
De flesta skolor genomför egna anonyma mätningar i enkätform under benämningen trygghetsbarometern.
– Resultaten diskuteras med eleverna som blir delaktiga i arbetet. Det senaste året ser det ut som att den upplevda tryggheten ökat, så det är positivt. Att motarbeta mobbning är allas ansvar - elevernas, skolpersonalens och vårdnadshavarnas. Det är viktigt att alla vet vad det är som gäller.
Peter Ledin, som själv har sex års rektorserfarenhet i bagaget, utgår i stor utsträckning ifrån rektorernas olika behov och önskemål.
– Det kan vara att kolla rutiner angående likabehandling, se över trivselregler eller hur man skapar samsyn i personalen. Jag jobbar även med elevhälsoteam och håller i workshops och presenterar omvärldsbevakning.
Han benämner mentorsutbildningen Mentors in Violence Prevention som under ett år genomförts på till exempel Årbyskolan som lyckat.
– Det går ut på att alla ska våga agera direkt, ingen kränkning är för liten. Det är en jätteviktig del i det förebyggande arbetet.
Metoden har anammats av ytterligare sju skolor inför detta läsår. I höst introduceras även ett långsiktigt jämställdhetsarbete.
– Tjejer är i högre utsträckning utsatta för sexuella trakasserier. Det här läsåret börjar vi med modellskolor för jämställdhetsarbete tillsammans med förskolan och gymnasiet. De skolor som visat intresse blir pilotskolor för att testa nya metoder för att motverka ojämställdhet.
Planerade rastaktiviteter är ytterligare en åtgärd som gett goda resultat. Men hur förhåller man sig till den ständigt närvarande digitala verkligheten?
– Det går jättesnabbt med nya appar och chattar hela tiden. Det är lika svårt för oss i skolan som för föräldrar att hålla sig ajour, säger han.
Peter Ledin betonar vikten av ett bra samarbete med vårdnadshavaren samt dennes ansvar kring vad barnen gör och hur de uttrycker sig på nätet.
– Men självklart måste skolpersonal agera om de ser att elever blir nätmobbade på fritiden. Man kan inte tänka att "det här händer inte i skolan så då struntar vi i det".
Vad vill du säga till det barn som är utsatt?– Man ska inte hålla det inom sig. Prata med första bästa vuxen i skolan - det är allas skyldighet att agera.
Maria Loodberg är utbildare på antimobbningsorganisationen Friends. Hon hänvisar till Skolverkets statistik som visar att cirka 60 000 barn i årskurs 3-9 blir mobbade i Sverige varje år.
– 75 procent av fallen klaras upp till nästkommande år men nya tillkommer. Siffrorna är ganska stillastående vilket är skrämmande.
Maria Loodberg anser att skolan är duktig på att jobba akut men behöver bli bättre på det förebyggande arbetet. Friends huvudsakliga fokus är att utbilda lärare och andra vuxna som har barn i sin närhet men Maria Loodberg är även ute på skolor och träffar elever. De som mår dåligt upplever ofta ett svek från vuxenvärlden.
– Många barn försöker berätta en gång och sedan ger de upp. Jag vill uppmuntra till att fortsätta berätta - det är inte ditt fel.