När han först fick en anställning på pizzerian hade Velibor Panic aldrig bakat en pizza förut. "Jag tänkte att jag stannar i två-tre år, men med tiden bygger man upp rutiner och en vardag. Så jag är fortfarande kvar, efter 25 år."
Under Bosnienkriget som pågick mellan 1992 och 1995 anlände närmare 50 000 bosniska flyktingar till Sverige. En av dem var Velibor Panic som har driver Carlavägens pizzeria sedan 25 år tillbaka.
– Jag och mina vänner skämtade ofta om de politiker som startade konflikten. Vi trodde aldrig kriget skulle bryta ut. När det gjorde så kom jag till Eskilstuna. Jag började jobba på restaurang Vildsvinet direkt och när den såldes fick jag jobb på den här pizzerian.
Pizzerian har under alla ägare haft samma namn, och så fortsatte det när Velibor tog över pizzerian 1997.
– Det har hänt mycket i branschen. De senaste tio åren har det blivit ett tuffare jobb. Förr fanns kanske 30 pizzor på menyn. I dag måste man ha en större meny med burgare, veganskt... Det blir svårare då och många pizzeriaägare har inte råd att anställa, säger han och fortsätter:
– Jag minns när kebabpizzan kom. Tidigare fanns kebab bara på torget. Och plötsligt skulle alla ha kebab på pizzan. Jag införde den 1999 men om någon frågar om rekommendationer, så tipsar jag aldrig om kebabpizza.
Vilken är din favoritpizza?
– Calzone. En enkel pizza där man smakar de viktigaste ingredienserna tydligt. Ost, tomatsås och skinka.
När tidningen är på besök är det flera kunder som hämtar sina beställda pizzor. Velibor hälsar igenkännande på flera av dem.
– Jag har en kompisrelation med 90 procent av kunderna. När jag kom till Sverige först så var det svårt eftersom mitt ordförråd inte var så stort.
Velibors favoritpizza är calzone: "Det är den pizzan man ska äta för att testa en pizzerias kvalitet."
Lärde du dig mycket svenska genom att jobba?
– Jag gick runt 100 av 700 timmar på SFI. Jag ville hellre jobba och det var så jag lärde mig språket. När jag jobbade på min första restaurang fanns det många svenskar och det var så det började. Sen har det utvecklats på den här pizzerian, säger han och tillägger:
– Genom arbete så kommer man in i samhället också. Det kvittar vad för typ av jobb det är. Man lär sig nya färdigheter och det viktigaste är att man lär sig hur Sverige fungerar.
Vad är dina framtidsplaner?
– Jag kanske har pizzerian tills den fyller 30. Men man vet aldrig vad som händer. Jag har bott i Eskilstuna längre tid än i Bosnien och det här är mitt hem. Men när jag var i Spanien så kände jag mig hemma där. För mig finns ingen stress där och jag kommer troligtvis flytta dit.