"Vi har blivit kallade för smutsiga svarta hundar"

Nedlåtande blickar, otrevlig attityd och rasistiskt språkbruk. Känslan av negativ särbehandling från personal har fått många somalier att sluta gå till den kommunala mötesplatsen Fröet i Fröslunda.
– Vi har blivit kallade för smutsiga svarta hundar, säger mamman Rahma Mohammed.

Hodan Momin och Arafat Makal hoppas på en förändring som gör att fler somalier känner sig välkomna till mötesplatsen Fröet. "Det har varit en väldigt viktig träffpunkt för oss, många har ju inget annat socialt liv", säger Hodan Momin.

Hodan Momin och Arafat Makal hoppas på en förändring som gör att fler somalier känner sig välkomna till mötesplatsen Fröet. "Det har varit en väldigt viktig träffpunkt för oss, många har ju inget annat socialt liv", säger Hodan Momin.

Foto: Robin Folkö

Eskilstuna2025-01-12 15:49

Nyheten i korthet

  • Somaliska invånare i Fröslunda anklagar personal på den kommunala mötesplatsen Fröet för rasistiskt beteende och diskriminering. De hävdar att de har blivit kallade för "smutsiga svarta hundar" och att de har nekats grundläggande tjänster.
  • Föräldrarna har försökt ta upp problemet med ledningen flera gånger under 2023 och 2024, men utan framgång. De har nu valt att anmäla kommunen till Diskrimineringsombudsmannen.
  • Anna Bergfors, tillförordnad chef för mötesplatsen, säger att hon är medveten om situationen och att hon vill träffa föräldrarna för att reda ut saken. Hon hävdar att tidigare ledning har försökt att lösa problemet.

Mötesplatsen Fröet spelar en stor roll för invånarna Fröslunda i Eskilstuna. Med sin centrala placering vid torget har det varit en naturlig plats att gå till för att värma mat till små barn, träffa vänner eller få hjälp med olika frågor som rör det svenska samhället.

– Det har varit en väldigt viktig träffpunkt för oss, både för oss vuxna och för våra barn. Många har ju inget annat socialt liv, säger mamman Hodan Momin.

Men atmosfären på Fröet har förändrats. Det är samtliga av de tiotal föräldrar som tidningen träffar överens om. Totalt består gruppen av ett trettiotal personer, samtliga med somaliskt ursprung, som hävdar att de personligen blivit illa behandlade av kommunal personal på mötesplatsen.

– Det har hänt vid flera tillfällen att vi och våra barn känt att vi inte är välkomna, säger Adif Aden, en av männen i gruppen.

undefined
Adif Aden och Ahmed Sead tar kaffe inne på mötesplatsen. Båda vittnar de om dåligt bemötande från personal.

Föräldrarna tar upp en rad exempel. Som den diabetessjuka äldre mannen som nekades att använda toaletten, trots att verksamheten var öppen. Eller pappan som inte fick värma mat till sitt barn under mötesplatsens öppettider.

Rahma Mohammed är Fröslundabo sedan 14 år. Hon säger att hon tidigare varit "stammis" i lokalen, men nu har hon slutat gå dit. Hon har flera exempel där personal uttryckt sig rasistiskt mot henne och hennes barn – också i närvaro av andra.

– De somaliska barnen får höra att de är faderlösa och lika svarta som statyn ute på torget. Vi har flera gånger fått höra att "varför har ni på er de här kläderna och varför luktar ni så illa"? Vi har blivit kallade för smutsiga svarta hundar och att vi ska dricka vatten från toaletten. Men det värsta är när vi fått höra att "det här är inte ett gorillahus". Jag och mina barn har blivit kallade för gorillor. Det är det värsta som någonsin har hänt mig, säger hon.

undefined
Ahmed Sead, Adif Aden och Ibrahim Farax har tröttnat på att bli illa behandlade på mötesplatsen i Fröslunda. "Om inte vi känner oss välkomna eller respekterade, varför finns verksamheten", frågar sig Adif Aden (mitten).
undefined
Arafat Makal, 24, har tagit på sig rollen som språkrör för gruppen av somaliska mammor och pappor i Fröslunda. "Jag hjälper dem eftersom de inte har det så lätt med språket. Det här är verkligen inte människor som har för vana att klaga", säger han.

Rahma Mohammed säger att de här händelserna har utspelat sig vid tillfällen när det bara funnits somaliska besökare i lokalen.

– Det händer inte när det är andra människor, svenska eller araber, där.

En annan mamma får tårar i ögonen när hon berättar om en händelse när hennes sjuåriga dotter åkte rollerblades och ramlade. 

– Hon blödde från knäet, och vi bad om att få ett plåster från mötesplatsen. De har ett stort första hjälpen-kit där. Men då fick vi höra att vi skulle få köpa det från affären.

Samma mamma berättar att hennes tvååring gick upp till en i personalen och kramade denna, men att personalen då bara puttade bort flickans hand och torkade sig på kinden "som om det lilla barnet var smutsigt".

– Hon var jätteledsen och grät. Hon förstod inte varför, säger mamman.

Föräldrarna har försökt lyfta frågan med ledningen för mötesplatsen flera gånger under 2024 och 2023, och även suttit i möte med cheferna, men utan att de märkt någon förändring till det bättre. Konsekvensen är att få av dem numera vill gå till mötesplatsen.

– Vi trodde att det skulle bli bättre, men det hände ingenting över huvud taget, säger Arafat Makal, 24, som tagit på sig rollen som språkrör för gruppen och som suttit med på mötena.

Många tolkar också passiviteten som att ledningen accepterar bemötandet.

– Eskilstuna kommun sviker Fröslundaborna, säger Adif Aden.

De vill göra det tydligt att kritiken inte riktas mot all personal på Fröet. Men likväl:

– Det här är en kommunal verksamhet där alla ska känna sig välkomna, och där det inte ska finnas någon rasism eller diskriminering över huvud taget. Om inte vi känner oss välkomna eller respekterade, varför finns verksamheten, fortsätter Adif Aden.

Föräldrarna har nu valt att anmäla kommunen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, i hopp om att få till en förändring.

undefined
"Vår upplevelse är att det har funnits missuppfattningar och vår ambition har varit att lösa det som inte känts bra", säger Anna Bergfors, tillförordnad chef för ung fritid och mötesplatsen i Fröslunda. Många av händelserna som förädragruppen tar upp ägde rum innan hon var chef på mötesplatsen. Arkivbild.

Anna Bergfors är tillförordnad chef för ung fritid och mötesplatsen i Fröslunda sedan början av december. Hennes företrädare, som föräldrarna har haft mest kontakt med, har gått vidare till ett annat jobb. Men Bergfors känner till situationen.

– Det du berättar nu utifrån den här missnöjet, det är ju inte okej. Det här är en mötesplats där alla ska känna sig välkomna, respekterade och bli lika behandlade. Finns det en problematik, ett missnöje, då är jag den första som vill träffas och reda ut det.

Samtidigt är hennes uppfattning att tidigare ledning varit tillmötesgående och arbetat för att få till en förändring under det år som gått.

– Jag har uppfattat det som att man har försökt sträcka ut handen vid flera tillfällen, säger hon.

Hon säger också att hon själv försökt få till ett möte med gruppen under december, men att det av olika anledningar inte lyckats.

Enligt föräldragruppen har en anställd bland annat kallat dem för "smutsiga svarta hundar". Flera andra personer ska ha bevittnat detta. Hur rimmar detta språkbruk med kommunens och mötesplatsens värdegrund?

– Verksamheten jobbar utifrån kommunens värdegrund och när det gäller frågan om språkbruk så är det en stark anklagelse som vi ser allvarligt på. Detta är inget vi har fått till oss tidigare och inget vi känner igen från vår vardagliga verksamhet.

Flera av påståendena handlar om att personer av somalisk bakgrund ska ha nekats tillgång till olika former av service under verksamhetens öppettider, som toalettbesök, att få värma mat till sitt barn eller dricka vatten från köket. Är detta saker som normalt sett ska vara tillgängliga för invånarna? Vad kan förklara att de ska ha nekats detta?

– På mötesplatsen finns det trivselregler och information om vilken service som man som besökare kan få och hur man kan använda lokalen. Samma regler gäller för alla som besöker mötesplatsen. Här jobbar vi hela tiden med förhållningssätt och bemötande. Om någon har upplevt att man har känt sig orättvist behandlad så har vi sagt att man direkt ska ta kontakt med personal eller, just utifrån missnöje, direkt med enhetschef.

Har du eller din företrädare konfronterat personalen med dessa och andra påståenden som framkommer i DO-anmälan och i gruppens kontakter med tidigare ledning, och hur har personalen i sådant fall svarat?

– Vi har haft dialog med föräldragruppen och lyft sådant som framkommit. I anmälan finns det några händelser som vi pratat om i personalgruppen och återkopplat till föräldragruppen. Vår upplevelse är att det har funnits missuppfattningar och vår ambition har varit att lösa det som inte känts bra.

– Jag vill än en gång understryka att vi arbetar för att alla ska känna sig välkomna och vi vill och ska behandla alla likvärdigt, säger Anna Bergfors.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!