— Man baxnar över vad barnen kan slänga ur sig till varandra i dag, säger Marit Barre, pedagog i elevhälsoteamet på Hällby skola.
Hon är en av fyra vuxna som ansvarar för skolans kompisstödjargrupp som har som ansvar att utveckla rastverksamheten på skolan. Hällby skola har barn från förskola till årskurs sex.
Håkan Forselius är rektor på skolan sedan hösten 2013. Han jämför med verksamheter där han har varit tidigare och tycker att Hällby har kommit långt i arbetet mot kränkningar. Skolan har arbetat intensivt med att få in rutiner för anmälningar och att sätta in åtgärder på ett tidigt stadium.
— Jag ser en skillnad här. Vi är ganska frekventa med att skicka in kränkningsanmälningar, och jag tror att vi skickar in många fler än de flesta andra skolor. Anledningen är att vi har satt ribban lågt för vad vi anser är tillräckligt allvarligt för att anmäla. Vi ser inga händelser som bagateller och tar tag i allt med en gång, säger han.
— Det som är så bra med att vara noga med att anmäla händelser är att det snabbt visar sig om det finns mönster, om samma elever dyker upp flera gånger. Att trampa någon på foten kan vara en bagatell om det bara händer en gång, men inte om samma sak händer upprepade gånger, säger Marit Barre.
Anmälningarna tenderar att vara fler i början av terminerna. Saker som händer under elevernas fritid dyker upp som konsekvenser i skolans kränkningsanmälningar.
— Det hände väldigt mycket under första halvan av höstterminen, men då arbetade vi intensivt med att komma till rätta med det, och så minskade antalet anmälningar drastiskt mot slutet av terminen, säger Håkan Forselius.
Sociala medier kan vara ett stort problem redan för mellanstadiebarnen när de inte riktigt har koll på vad de gör.
— Konsekvenser av sådant som pågår i sociala medier syns i våra anmälningar. Där har vi vår stora utmaning framöver. Alla vuxna är skyldiga att ta kontroll över det. Barnen hanterar det inte själva. Det är ett svårt men viktigt arbete som måste få ta tid, säger Marit Barre.
En viktig del i trivseln på skolan är också verksamheten med kompisstödjare. Från och med årskurs tre väljer varje klass ut två klasskamrater som ska fungera som kompisstödjare. Deras främsta uppgift är att se till att det är bra stämning på skolgården genom att ordna med lekar och annat skoj på rasterna.
— Vi ska se till att alla trivs, och att ingen ska känna sig utanför, säger Julia Pettersson, klass 5d.