"Det går inte att värdera och det går inte att ersätta". Så beskriver Ewa Alpmark Silfverlåås föremålen med högt affektionsvärde som fastighetsägaren till hennes förråd, Victoriahem, har låtit kasta.
Arvegods, sommardäck, barndomsminnen, fotografier och föräldrarnas brevkorrespondens från när de var nykära. Listan över föremål i Ewa Alpmark Silfverlåås sju kvadratmeter stora förråd i Årby kan göras lång. Eller kunde göras lång.
För knappt två veckor sedan skedde en kedja av händelser som hon beskriver som både kränkande och som en stor sorg. Genom att dela med sig av det inträffade hoppas hon att företaget ska skärpa sina rutiner så att ingen annan drabbas av något liknande.
Ewa låg nyopererad på Mälarsjukhuset när maken Kenneth Thörnfeldt-Silfverlåås svängde förbi hennes förråd. Det sju kvadratmeter stora utrymmet ligger strax intill porten till ett av husen på Årbygatan och ägs av Victoriahem. Ewas förråd ligger bakom en dörr som öppnas med en kodad nyckel. Där finns inga andra förråd, bara hennes.
I ett decennium har hon hyrt förvaringsutrymme för de föremål som inte ryms i hemmet – men i just det här förrådet har hennes saker varit inkvarterade i två år, sedan det förra drabbades av översvämning. Precis som förrådet innan. Själva bor paret i Julita, Katrineholm.
– Anledningen till att jag inte har flyttat mina saker därifrån sedan vi lämnade kommunen är helt enkelt att jag inte har hittat något likvärdigt. Här kändes både säkerheten och tillgängligheten initialt bra. Förrådet ligger på bottenplan med en ramp så jag kommer lätt åt och kan flytta saker med en pirra, förklarar hon.
Nu behöver hon dock inte fundera på var hon ska förvara sina ägodelar längre – och det smärtar henne.
– Jag skulle hämta sommardäcken, men när jag öppnade dörren var det tomt. Så när som på en skottkärra med lite murbruk i. Och ett hål i golvet, säger Kenneth.
Ewa berättar vad arvegodset som försvann med förrådets innehåll bestod av: "Fyra antika stolar från mammas föräldrahem, ett designbord i massivt furu efter pappa, pappas kamerasamling, hans vevgrammofon för stenkakor, mammas folkdräkt, dukar och textilier som mamma har gjort. Som hon har suttit och trälat och arbetat med."
Den snopna upptäckten gjordes en måndag. Kenneth begav sig direkt till företagets kontor på Drottninggatan, men ingen kunde svara på vad som hade hänt. Till slut fick Ewa tag på förvaltaren, över telefon, som meddelade att sakerna hade flyttats. Men var de befann sig visste hon inte.
– Så först har de inte koll på vem som hyr förrådet, sen kollar de inte upp det innan de går in och flyttar grejerna och sedan har förvaltaren inte koll på var sakerna är, sammanfattar Ewa.
Förvaltaren lovade att hon skulle åka ut och lokalisera sakerna nästa dag. Sagt och gjort. På tisdagen fick Ewa bilder på tre uppsättningar saker skickade till sig och kunde identifiera vilka som var hennes. Det visade sig att de "förvarades tillfälligt i ett grovsoprum" och fastighetsägaren lovade att prata ihop sig med Kenneth om när det kunde passa att hämta däcken.
Slutet gott, hade man kunnat tro.
– På onsdagen fick jag ett mejl där det stod att alla mina grejer var kastade, säger Ewa.
– Tänk att man ställer in saker i ett grovsoprum och är så klantig att man inte ser till att säkra det där och kommunicera med de som ska komma och tömma de riktiga soporna.
Det visar sig dock att föremålen redan hade kastats när hon fick bilden, den var nämligen tagen vid ett tidigare tillfälle. Mer om det om en stund.
I det mejl som meddelade att sakerna har kastats ska Victoriahem ha bett om ursäkt och lovat ersättning.
– Men allt affektionsvärde, det kan man inte sätta en prislapp på.
Nyckeln till förrådet som Victoriahem inte trodde var ett förråd, utan ett grovsoprum.
Christoffer Rodin är ny områdeschef på Victoriahem sedan drygt en månad tillbaka och har i veckan fått sätta sig in i turerna kring Ewas förråd. Kort och gott håller han med om att det inte är värdigt ett storföretag som deras att begå misstag av den här kalibern – och tror att grundproblemet hänger ihop med personalomsättning.
– Det är så klart jättetråkigt att vi gjorde den här missen och vi vill göra rätt för oss. Nu har vi fått ett kostnadsanspråk och det är så klart vi kommer ersätta sakerna vi har kastat – och försöka se till att det inte händer igen, säger han.
Kommer ni godkänna Ewas anspråk?
– Det förslag vi har sett tycker jag känns rimligt, säger han.
Det är dock inte första gången Ewas integritet har kränkts när det gäller förrådet på Årbygatan. En gång kom hon dit och såg att dörren stod öppen och föremål saknades.
– Ståldörren går rakt ut mot gångvägen i markplan, så vem som helst som gick förbi kunde se att det stod öppet. Någon måste ha gått förbi och plockat på sig.
Vid ett annat tillfälle hade någon slängt in sopor i samma förråd. En annan gång kom hon dit för att upptäcka att det stod byggmaterial och verktyg i utrymmet.
– Victoriahem måste ha lämnat ut tagg till mitt förråd till någon annan som har fått tillträde för att ställa in grejer där. Eller så har någon med huvudnyckel låst upp. Men ingen annan än jag får gå in där!
"Vi trodde att det var våra saker och att de skulle kastas", säger Christoffer Rodin. Hans bild är att Ewa Alpmark Silfverlåås saker redan var kastade när hon identifierade dem på bild förra tisdagen.
Rodins efterforskningar ger en form av förklaring till de misstag som har begåtts – förklaringen sträcker sig två år bak i tiden, till förrådet som Ewa hyrde i hus nummer 23. Alltså det andra i raden som drabbades av översvämning.
– Vi var tvungna att flytta henne till ett utrymme på Årbygatan där jag antar att tanken var att det skulle vara temporärt. Och man gjorde ingen notering i våra system om att man gjorde den här flytten.
Alltså har Ewa fortsatt varit registrerad på tjugotrean i Victoriahems egna system och när hon har hört av sig om olika incidenter – som att någon lagt sopor i hennes förråd eller att dörren har stått öppen – menar Rodin att den som har försäkrat henne om att så inte varit fallet har konstaterat att ingen har fått tillgång till förrådet på Årbygatan 23.
Så när det var dags att utrymma förrådet i hus nummer 17, inför den pågående renoveringen, antog man att utrymmet som klassas som ett "förvaltningsförråd" eller "grovsoprum" innehöll just den typen av föremål.
– Därför gjorde vi den bedömningen på plats, att allt skulle kastas. Problemet är då alltså att de tillhörde den här hyresgästen, som vi trodde hade sitt förråd i hus nummer 23.
– Grundproblematiken är att hon har varit registrerad på den tidigare adressen. Om hon har ringt in med frågor eller klagomål tror jag inte att vi har uppfattat att det är det här utrymmet hon har pratat om.
"Det blev konstigt hanterat, för lång tid tillbaka, när hon fick den här ytan utan att det registrerades. Det får inte hända igen", säger Christoffer Rodin, områdeschef på Victoriahem.
Ewa är märkbart sårad – och mycket besviken på Victoriahem.
– "Bara" att de har flyttat sakerna utan att kontakta mig är en kränkning av min personliga integritet och egendom som inte är utav denna värld. Jag känner mig fruktansvärt illa behandlad och överkörd.
Vidare har hon erbjudits hjälp att hitta ett nytt förråd.
– Makabert! Vad ska jag ha i det förrådet?