"Vårt bestånd består av gammalt skräp, men också av hamnar, flygfält, baser och en del garnisoner, så det är allt från gediget tekniskt fina anläggningar till gamla byggnader och skjul i skogen", säger Maria Bredberg Pettersson.
– Det är väldigt roligt att vara i tillväxt, även om det är ett svårare uppdrag än att avveckla verksamheter. Om man är intresserad av att göra en samhällsinsats i en samhällsviktig verksamhet är det väl bra att få upp ögonen för att det finns en sådan här i stan, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson, när vi möts innanför säkerhetsdörrarna på Fortifikationsverkets huvudkontor.
Förvaltningsmyndigheten med det krångliga namnet återfinns tre våningar upp bakom tjockt brunt tegel på Kungsgatan i centrala Eskilstuna.
"Fortet" – som byggnaden kallas i folkmun – uppfördes i slutet av 70-talet för det som då hette Fortifikationsförvaltningen. 1994 bytte myndigheten namn till Fortifikationsverket. Även om själva verksamheten är betydligt äldre – med anor från 1600-talet och svenska stormaktstiden – har kärnuppdraget i stort sett varit detsamma genom historien.
Det handlar om befästningskonst, det vill säga att kunna förse Försvarsmakten och dess civila samarbetspartners med säkra och bra anläggningar.
Tjänster det länge var svagt intresse för i Sverige – inte minst under 90-talet – då försvarsfrågan var politiskt iskall. Sedan dess har temperaturen skruvats upp rejält.
– Den här myndigheten har gått från att vara nedläggningshotad till att inte längre gå under radarn. På fyra år har vi vuxit från totalt 600 medarbetare i landet, till i dag då vi är ca 900. Och vi vet att vi kommer fortsätta att växa, eftersom efterfrågan på vår kompetens och våra tjänster ökar, säger Maria Bredberg Pettersson.
Sedan Maria Bredberg Pettersson tillträdde som Generaldirektör 2018 har myndigheten växt från 600 till idag nästan 900 medarbetare.
Försvarsbeslutet 2015 blev den avgörande vändpunkten. För första gången på decennier fick Fortifikationsverket i stället i uppdrag att återupprätta och bygga ut en helt ny garnison på Tofta på Gotland.
Därefter har en rad planerade militära nybyggnationer presenterats. Senast i veckan då regeringen beviljade en miljardsatsning på nya luftvärnshallar i Halmstad. Och trycket på levererans har ökat i takt med det allt sämre säkerhetsläget, berättar Maria Bredberg Pettersson.
– Efterfrågan från politiken om att snabba på arbetet finns och gäller för hela försvarssektorn. Bara de senaste månaderna har vi varit i flera faser där vi jobbat intensivt med vad vi kan göra gemensamt. Först med frågor om vad som kan forceras inom given ekonomi och sedan om mer medel tillförs. Nu hanteras den så kallade två-procentaren, om när Försvarsmakten kan uppnå två procent av BNP.
"Ett stort och omfattande arbete". Så beskriver Maria Bredberg Pettersson den utbyggnad av militära anläggningar som just nu sker runt om i Sverige. Ett arbete som beräknas pågå under hela 2020-talet.
Är det ni som är bromsklossen här?
– Absolut inte, vi är duktiga på att planera den här utbyggnaden tillsammans med Försvarsmakten. Men med ett kombinerat behov av personal, materiel och infrastruktur och dessutom en rad regelverk att förhålla oss till är det inget man bara gör i en kovändning.
Med ett allt större uppdrag har även huvudkontoret i Eskilstuna behövt växa och kommer fortsätta att göra så under flera år framöver, enligt Maria Bredberg Pettersson. Idag arbetar ca 200 personer på myndigheten i stan. Inte minst it-säkerhetsspecialister, säkerhetsskyddsspecialister och riktigt vassa upphandlare är särskilt eftertraktade, berättar hon.
Hur många fler kommer ni bli här i Eskilstuna?
– Jag törs inte säga någon siffra på det men vi kommer stadigvarande att behöva bli fler medarbetare, det står helt klart.