I mitten av 1990-talet utfärdade FN sanktioner mot Irak och inrättade Olja mot mat-programmet. Tanken var att Iraks diktator Saddam Hussein inte skulle få köpa annat än mat och mediciner och andra nödvändigheter för landets oljemiljarder.
Under perioden 2000-2002 gjorde Volvo CE affärer värda mer än 200 miljoner kronor med Irak. Företaget skrev kontrakt för att leverera 145 hjullastare och 43 väghyvlar. För att få dessa kontrakt ska Volvo CE, enligt Christer van der Kwast, betalat drygt 20 miljoner kronor till den irakiska staten, utbetalningar som enligt överåklagaren strider mot sanktionslagen.
Ingen muta rent tekniskt
Enligt honom går det rent tekniskt inte att kalla betalningarna för mutor då pengarna inte betalats till någon enskild utan till en stat.
– Grundidén här var att Saddam Hussein ville ha cash för att göra andra affärer än de tillåtna, förklarar van der Kwast.
Fler än 2 000 företag världen över, varav flera svenska, misstänks ha gjort liknade affärer där så kallade ”kickbacks” betalts ut till den irakiska staten.
– Det var ett krav irakierna ställde på alla företag, säger van der Kwast.
Grovt sanktionsbrott
Utredningen som ledde till att de tre Volvocheferna åtalas som misstänkta för grovt sanktionsbrott har pågått under flera år och har enligt van der Kvast varit komplicerad. Volvo CE ska bland annat ha anlitat bulvaner med säte i Jordanien respektive Tunisien för att göra affärer med Irak.
– Bulvanerna ser till att fronta mot irakierna och det innebär att Volvo inte syns i det administrativa systemet. Bulvanbolagen åtar sig att leverera pengarna till Irak på olika vägar.
Misstänks ha organiserat
De tre åtalade misstänks ha organiserat affärerna.
– Det är de som syns och som skött kontakterna med bulvanerna och Irak. Jag har inte grund för att säga att koncernledningen varit insatt i det här.
Rättegången mot de tre tidigare Volvo CE-anställda ska hållas i Eskilstuna tingsrätt under hösten och kommer att pågå i flera dagar.
Ett pilotfall
Enligt van der Kwast är rättegången på flera sätt ett pilotfall. Utgången av rättegången kommer att påverka rättsprocessen mot andra svenska bolag som misstänks ha gjort olagliga affärer i Irak.
– I den meningen testar vi åtalsmaterien på Eskilstuna tingsrätt.
Men rättegången blir också ett test av hur mycket FN:s sanktioner är värda. I det här fallet har merparten av världens länder varit överens om att begränsa handeln med Irak och trots det misstänks över 2-000 företag gjort otillåtna affärer med landet.
Yrkar på fängelsestraff
– Det är lite bekymmersamt om stora svenska bolag inte tycker att sanktionerna är en bra idé.
Christer van der Kwast tänker yrka på fängelsestraff för de åtalade om de fälls för grovt sanktionsbrott.