Andrei Manaila arbetade som kock på kollo vid sidan av sina studier på restaurang-och hotellhögskolan i Grythyttan. Han och kolloledaren Morgan Nyberg Boussard, anser att förslaget om att lägga ner hela eller delar av den kommunala verksamheten är fel väg att gå.
Under två somrar arbetade Andrei Manaila som kock på Åshorns kolloverksamhet.
När han under fredagen fick reda på nyheten om att socialnämnden föreslås besluta om lägga ner delar av eller hela kolloverksamheten på nästa nämndsammanträde, kände han att han behövde agera.
Efter att ha pratat med en kollokollega bestämde han sig för att starta en chattråd med andra kolloledare för att bilda opinion mot förslagen. I samma veva valde han också att starta en namninsamling så att fler kan delta.
I skrivande stund har insamlingen över 900 underskrifter.
– Jag gör det här för att jag bryr mig om barnen och deras framtid, säger Andrei Manaila.
Eskilstuna kommun har bedrivit kolloverksamhet sedan 1936. I dag har kommunen sommarkollo på Åshorn utanför Trosa och Sågarsvedet utanför Ärla.
Syftet är att skapa likvärdiga möjligheter för barn och ungdomar som lever i utsatta livssituationer och som har begränsade förutsättningar till att uppleva gemenskap i en vilsam, stimulerande och trygg miljö, skriver kommunen på sin hemsida.
Nu kan verksamheten dras in.
För att spara pengar vill förvaltningen att nämnden ska lägga ner lågtröskelboendet Hemlaås. De föreslår också att kolloverksamheten ska läggas ned helt, alternativt lägga ner verksamheten på Åshorn och minska antalet platser på Sågarsvedet.
– Vi föreslår att de tar ställning till om det är socialnämnden som ska driva och stå för kostnaden av kolloverksamheten och dess lokaler. Tillsammans med alla övriga aktiviteter som Eskilstuna kommun erbjuder barn och unga, framför allt under sommaren, är möjligheten att erbjuda sommarkollo en viktig del. Det saknas dessutom evidens på att kollo bidrar till utveckling hos barnen eller förhindrar att barnen inte behöver socialtjänstens stöd i övrigt. Det blir ett tillfälligt miljöombyte, men vi är väl medvetna om hur värdefullt det varit för många människor, sa Elisabeth Kántor, förvaltningschef, i ett pressmeddelande i förra veckan.
När kommunen själva – i den barnkonsekvensanalys som gjorts – har frågat barn som varit på kollo har de bland annat fått svar som:
”Kollo är bra för min framtid. Eftersom jag ofta är inne. Det är skönt att komma bort”.
”Det betyder jättemycket för jag har haft det jättejobbigt hemma för mamma har haft cancer och pappa är [...], alkoholist så det är skönt att vara här. Kollo är som mitt andra hem”.
Ett av argumenten som förs fram för en nedläggning av delar eller hela kolloverksamheten är att det saknas evidens för att kollo bidrar till utveckling hos barnen eller förhindrar att barnen behöver socialtjänstens stöd i övrigt.
Det argumentet tycker inte kolloledaren Morgan Nyberg Boussard håller.
– Vi får alla kvitton av alla barn som är i verksamheten. Man ser glädjen när de lär sig simma, när de får styra båt litegrann själv eller när de får slå upp sitt eget tält när man ska hajka. De växer som personer och blommar verkligen ut, säger han och fortsätter:
– Många av de här barnen som kommer ut i kollo har ibland också tuffa hemförhållanden, de kanske har många syskon till exempel och då inte får ta plats. Sedan kommer de ut på kollo där de får breda ut hela sin personlighet och bara existera som barn och ha kul.
Han tror i stället att förslagen endast handlar om att spara pengar – något han anser är fel.
– Det är beklagligt att man gång på gång sparkar på de som redan ligger ner. De som är svagast i samhället, det är där man drar in. Någonstans måste man låta saker kosta nu.
– Om några år kanske det kostar tio till 20 gånger mer, om allt går åt skogen i stället. Då är det väl bättre att ge barnen en möjlighet att få knyta sociala kontakter och utvecklas med trygga vuxna i en fantastisk miljö?, säger Morgan Nyberg Boussard.
För Andrei Manaila är det också märkbart att kolloverksamheten gör skillnad. Han berättar om hur glada barnen är när de kommer till kollo och att det inte är ovanligt att flera barn gråter när det är dags att åka hem.
– Det är lite hjärtekrossande faktiskt.
Vad upplever du att det betyder för barnen att få åka kollo?
– Jag är hundra procent säker på att det här betyder ganska mycket. Barnen lever lite lyxliv på kollo, vilket de kanske inte gör hemma där de bor. Vi lagar god och bra mat, exempelvis trerättersmiddag. Det är någonting som de inte kanske upplever.
De förslag som nu ligger på socialnämndens bord försöker Andrei Manaila inte tänka på i nuläget.
– Jag tänker att det här måste lösas här och nu. Det rätta förslaget för mig är att kollo ska fortsätta som vanligt, säger han.