Tonårstjejer är hårdast utsatta av kränkningar på nätet, enligt organisationen Friends senaste Nätrapport. Och så många som var tredje ung har blivit utsatt för kränkningar på nätet det senaste året. Flest kränkningar sker på Facebook och är ofta kopplade till barnets utseende eller intresse, visar rapporten. På Gökstensskolan är personalen medveten om det allt hårdare klimatet utan vuxen insyn som ungdomar rör sig i på sociala medier. Skolans kurator Lotta Höiem drog för flera år sedan igång en mejladress för att få bukt med problemet. Elever som har blivit utsatta för kränkningar på nätet kan skicka brev till adressen och kopiera in konversationer från sociala medier. Mejlen tas emot av Lotta Höiem och skolans antimobbningsteam som avgör hur ärendet ska hanteras vidare.
– Vi började märka att när många elever använder Facebook och andra sociala medier för att prata med varandra så går det inte alltid så snällt till. Vi märkte också att det som hände på nätet också följde med i skolan och fick konsekvenser, berättar Lotta Höiem och fortsätter:
– Det handlar ofta om att två ungdomar blir arga på varandra och så övergår det i att det börjar kalla varandra saker. Det är ofta hårda ord som blir personligt. De kan säga saker som att du är fet, ful, hur orkar du leva? och så går andra ungdomar in och trycker på.
Elsa Serrander och Olivia Andersson, går i årskurs sju på Gökstensskolan och ingår i skolans antimobbningsteam. De berättar liksom Lotta Höiem att de flesta kränkningar som de blir medvetna om på sociala forum på nätet handlar om konflikter som urartar.
– Det handlar oftast om att någon gör något som man kanske tycker är kul först. Men sen tar någon illa upp. Det kan vara anonyma frågor som inte är snälla eller att någon har redigerat bilder.
Men det är inte många meil som kommer in till Lotta Höiem och det är inte heller syftet, säger hon.
– Syftet är mer att barnen ska hindras från att skriva elaka saker till varandra, när de vet att någon kan se. Problemen på nätet handlar ofta om att vuxenvärlden stängs ute, barnen tror att ingen ser. Så tanken är att ta in vuxenvärlden.
Lotta Höiem tror att även om skolan inte lyckas stoppa alla kränkningar på det här sättet, så hindrar man i alla fall en del.
– Jag tycker att vi har ett gott klimat på skolan där barnen vågar gå till vuxna och berätta och det är det viktigaste, de måste våga komma till oss.
Elsa Serrander och Olivia Andersson håller med om att det råder en bra relation mellan vuxna och barn på skolan.
– Vi säger oftast till en vuxen om vi ser någonting. Men alla vågar inte alltid säga till en vuxen och då har vi i vår klass gjort så att vi gått in i ett enskilt rum med alla och frågat om de själva blivit kränkta eller sett någon bli det. Det har fungerat riktigt bra.
Enligt Nätrapporten berättar var fjärde ung att deras lärare varken har tagit upp hur man bör vara mot andra i sociala medier eller vad man kan göra om man har blivit kränkt. Intresset från föräldrar upplevs dock som större.
– Vi har gjort det till en medvetenhet bland eleverna på skolan att man kan gå till kuratorn och berätta om det hänt någonting. Vi visar att vi inte blundar för vad som händer därute. Och det händer ofta att barn kommer direkt till mig och berättar saker, i stället för att skriva till mejladressen, säger Lotta Höiem.
I ett informationsbrev om mejladressen som skickas hem till eleverna varje år, uppmanar Lotta Höiem också föräldrar att prata med sina barn om vett och etikett på nätet.
– Det är jätteviktigt att föräldrar är medvetna om vad barnen är ute på och skapar ett klimat där barnen vågar berätta om det har hänt någonting. Jag tror att mobbningen och kränkningarna har bytt arena, det har nog minskat i verkliga livet men ökat på nätet i stället.