I år kände hon att det var extra viktigt att göra en insats för barn som lever i en annan verklighet än den hon själv upplevt.
– Jag har tidigare jobbat på förskola och vet hur många utsatta barnfamiljer det finns, redan innan corona. Men nu, med tanke på varsel och uppsägningar, är det ännu fler som har det svårt.
Den ursprungliga planen var att samla in julklappar men efter att ha kontaktat Eskilstuna Stadsmission fick hon veta att pengar var att föredra.
– Då startade jag en insamling på Facebook, på fyra dagar har vi fått ihop 7000 kronor. Det känns ända som att corona har skapat något positivt, att vi ser och tar han om våra medmänniskor.
Varifrån kommer ditt engagemang?
– Jag vill hjälpa människor och funderade på att bli polis men den här sortens hjälp betyder mer för mig. Det är något som brinner inombords.
Wilma Jöhnemark läser till beteendevetare på Mälardalens högskola. Därmed är hon en av få i familjen som faktiskt väljer att inte bli polis.
Vad säger mamma och pappa om det?
– Haha, de ha alltid stöttat mig. Men ja, mamma, pappa, min bror och gudmor – alla är poliser. För något år sedan bjöd familjen in bekanta som skulle vara ensamma på julen. En hade förlorat sina föräldrar, en annan hade precis skiljt sig, det var ett stort gäng som inte kände varandra. Då kände jag att det är det här julen handlar om.