När Martell Eriksson tillträdde som rektor för Zetterbergsgymnasiet för ett år sedan fick han ganska snabbt kontakt med representanter för Mälardalens universitet. Direkt började de diskutera ett samarbete. Hur skulle man kunna motivera gymnasieelever – framför allt från socioekonomiskt svagare familjer utan akademisk bakgrund – att ta sig vidare till högre studier?
– Vi hade många möten och min inställning var hela tiden att det måste vara någonting konkret och vi måste våga tänka annorlunda, säger Martell Eriksson.
Samarbetet mynnade ut i ett pilotprojekt som nu lanseras. Elever i årskurs två på Zetterbergsgymnasiet får i sommar möjlighet att göra betald feriepraktik – på universitetet.
Under tre veckor ska elever få smaka på den akademiska världen, lära sig om vetenskapligt skrivande, inspireras av föreläsningar och delta i praktiska moment med verkligt problemlösande.
Något CSN-lån behövs inte. I stället får deltagarna betalt från kommunen – runt 8 000 kronor för tre veckor. Lika mycket som de övriga feriepraktiktjänsterna som alla övriga ungdomar i rätt ålder har möjlighet att söka.
Det är första gången som kommunen betalar ut lön till ungdomar som går en sommarkurs.
20 platser är avsatta för preparandkursen – och det är bara elever i årskurs två på Zetterbergsgymnasiet som har rätt att söka. Trots att de flesta som går där läser praktiska gymnasieutbildningar.
– Man måste komma bort från den synen på bildning. Att läsa vidare behöver inte betyda att du läser en hel kandidat eller börjar doktorera. Man kan kliva ut i yrkeslivet och märka efter ett tag att man behöver läsa 7,5 poäng bokföring. Om man då haft ferietjänst på MDU är det lättare att känna att man kommer att klara av det. Och kunna få den här lilla kompetensen som man behöver i sin yrkesroll. Högre utbildning ska vara tillgänglig för en bredare massa än bara dem som läser studieförberedande gymnasieutbildningar, säger Martell Eriksson.
Han ser dock en potentiell risk med projektet – att det inte riktigt får önskad verkan.
– Min största oro är att det bara blir barn från studievana hem, där båda föräldrarna är starkt integrerade i samhället, som söker. Men kanske får de också med sig en eller ett par kompisar som inte har samma förutsättningar.
Feriepraktiken i Eskilstuna har utformats på olika sätt genom åren och har tidigare varit föremål för domstolsprövning.
År 2020 strök kommunen själv bort särskilda platser som varit öronmärkta för ungdomar i utsatthet, med hänvisning till att en sådan selektering riskerade att bryta mot likställighetskravet i kommunallagen – att alla kommunmedlemmar ska behandlas lika.
Året därpå var de vigda platserna tillbaka igen. Prioriteringen anmäldes då av en kommuninvånare och prövades av domstol, där kommunen till slut fick rätt i frågan.
"Klaganden har inte visat att ungdomar i motsvarande situation behandlas olika", stod det i domen från förvaltningsrätten.
Huruvida det finns sakliga skäl för urvalet bakom årets pilotsatsning är dock oklart.
Totalt ordnar kommunen med 1 000 feriepraktikplatser varav 100 är vigda för ungdomar med särskilda skäl. Och det är från den senare potten platserna på preparandkursen ska tas.
När tidningen ställer frågor om det här svarar Malin Lehnberg, områdeschef på arbete och försörjning inom Eskilstuna kommun, att det är skolan själv som ansvarar för urvalet. Eleverna kommer dock få fylla i ”vårdnadshavares högsta utbildningsnivå” i ansökningsblanketten.
I övrigt ser Lehnberg inga hinder med att endast elever från en av kommunens fyra gymnasieskolor får rätt att söka platserna.
– Eftersom det är en pilot behöver vi testa det här, och då har vi inte kunnat erbjuda alla möjligheten att söka. Sedan får vi se hur vi gör om det här blir lyckat och något som återkommer, säger hon.
Inte heller gymnasiechef Fredrik Karlsson ser något problem med projektet.
– Om någon vill pröva ifall det här står i strid med likställighetsprincipen så är de välkomna att göra det. Vi vill att högre utbildning ska vara tillgänglig för fler och det här är ett väldigt fint initiativ, säger han.