Det säger Maude Blomberg. Hon var sekreterare i det som då var Fröslunda bangolfklubb och minns tillbaka på en svunnen tid.
– Vi hade så bra gemenskap. Vi klubbmedlemmar kunde, på kvällarna efter att vi stängt för allmänheten, vara där till 23 på kvällarna och spela golf.
– Vi hade en del ensamma personer och vi blev som en familj. Vi åt alltid julbord däruppe som vi tjejer fixade i ordning. Vi hade kräftskiva och när en fyllde 70 år så hade vi kalas för honom, säger Maude Blomberg.
Även vintertid kunde klubbens medlemmar vara i klubbstugan trots att det inte gick att spela bangolf.
– Vi hade ett stort biljardbord inne i klubbstugan så vi kunde vara en tio-tolv stycken däruppe som spelade biljard, satt och pratade, spelade kort, fikade...
När det blev säsong igen var Maude Blomberg en av dem som såg till att banorna inte bara gick att spela på utan att det även såg trevligt ut på området.
– Vi planterade blommor som vi fick från växthuset i Torshälla. Området var jättefint och vi hade Sveriges största tävlingar ihop med Spiik som låg i Skiftinge, säger Maude Blomberg och fortsätter:
– Det var mycket medlemmar och vi var största klubben i stan. Ekonomin och allting var... Det fanns ingenting att klaga på.
Men av det som en gång var ett välskött bangolfområde prytt med planterade blommor syns knappt några spår. I stället är det en igenvuxna minigolfbanor som möter den som vill besöka bangolfen på Sturehöjden i Fröslunda.
Enligt Maude Blomberg blev klubbens nya ordförande, som tillträdde omkring år 2000, början till fallet.
– Han ville att vi skulle bli lika bra som vi var på Fröslunda bangolf storhetstid på 60-70-talet. Då fanns två tiomannalag och flertalet elitspelare som spelade SM, RM, EM, VM och Europacupen. Vi hade många stortävlingar också, säger Maude Blomberg.
Men i stället för framgångar ledde det nya styret till klubbens undergång.
– Vi var ett gäng på ett tiotal personer som var uppe och städade banor, tvättade dem och målade dem... Men man lyssnade inte på oss utan nya ordföranden gick sina egna vägar.
För Maude Blomberg innebar det att hon först bytte klubb för att sedan helt sluta spela. Fröslunda bangolfklubb var klubben i hennes hjärta. En klubb som flyttade till nybyggda banor och äventyrsgolf vid Tunapark men snart gick i konkurs.
Hur känns det för dig att se hur det ser ut nu vid banorna i Fröslunda?– Det har hänt att jag suttit på altanen och gråtit. Man blir otroligt ledsen när man ser förfallet. Likadant när jag varit ute hos Spiik. Där finns ingenting kvar. Hus, banor... Allt är borta. Jag kommer ihåg vad roligt vi hade och vilken sammanhållning det var mellan klubbarna i stan, säger Maude Blomberg och minns tillbaka.
– Vi hade en stadstävling. Då kunde vi börja på Fröslunda där vi spelade ett varv innan vi åt frukost. Sedan gick vi ner till Vilsta och spelade ett varv. Sedan åkte vi ut till Spiik och spelade sista varvet. Vi grillade och ja... Det var en väldig sammanhållning bland spelarna i stan. Vi var som en stor familj så det här är jättesorgligt.
Samtidigt är det inte enbart positiva minnen hon har från tiden på bangolfen i Fröslunda. För visst fanns det problem också.
– Vi hade inbrott en gång minns jag, då gick de in via toaletten. De satte papper i handfaten och skruvade på kranarna så allt flöt ju, berättar Maude Blomberg.
Ett annat tillfälle var inför ett seriespel.
– Klockan tre-halv fyra på natten så ringde man hem till mig och berättade att det brann där uppe. Då hade någon satt eld på huset. Vi skulle ha seriespel den helgen och toaletterna var svarta av sot. Men vi fixade det. Vi lånade en vagn där vi kunde ha sekretariat. Vi skurade toaletter och grejade hejvilt... Vi fick lägga masonitskivor fram till banorna eftersom det var fullt med sot efter branden. Men vi fixade det, säger Maude Blomberg och fortsätter:
– Vi hade mycket med sånt, att de satt och eldade upp hinder. Det var mycket sånt, och klotter.
Efter mycket om och men sattes både larm och övervakningskameror upp.
– Själv hade jag velat sätta upp ett fyra meter högt elstängsel, säger Maude Blomberg halvt på skämt.
– Det var ett tillhåll. De gick ner på pizzerian, köpte pizza och sedan satt de däruppe. Och det hade man ju kunnat stå ut med, men att de eldade...
Faktum är att det är just ägaren till pizzerian som köpt bangolfen. Men någon verksamhet har aldrig kommit igång. I en artikel i Eskilstuna-Kuriren från 2013 berättar ägaren om problem med skadegörelse.
– Det är nästan så att vi ångrar att vi köpte den, säger ägaren i artikeln.
Maude Blomberg ger snabbt svar.
– Då kan de väl ge tillbaka det, det kanske är några golfare som vill ha det. Nu har många av eldsjälarna dött tyvärr och jag har flyttat från stan. Men hade jag bott kvar så hade jag nog försökt att se till att få ordning på det igen, säger Maude Blomberg och fortsätter:
– Att det blir mycket skadegörelse nu beror ju på att det inte finns någon verksamhet.
Oavsett så står bangolfen i Fröslunda och växer igen. Och av den storhetstid som en gång var syns inte ett spår.
Men det finns planer framåt för den igenvuxna platsen där kommunen är markägare. Det berättar Karl Tuikkanen som är projektledare i stadsutveckling vid Eskilstuna kommun.
– Det är ett parkområde som är ordentligt eftersatt. Vi håller på att titta på hur vi kan vända utvecklingen.
Diskussionerna är ännu i sin linda men Sturehöjden där banorna ligger ingår som en del i det utvecklingsprojekt som innefattar både Fröslunda, Lagersberg och Råbergstorp.
– För Sturehöjden går diskussionerna om man tillsammans med ungdomar i området kunde skapa något nytt. En mötesplats kanske. Men det beror helt på vad man kommer fram till i utvecklingsplanen. Vi har pratat om att involvera unga genom ett ferieprojekt så skapar det sommarjobb samtidigt som de får vara med att ta fram en ny miljö på platsen.
– Så som det ser ut nu är nästan lite upprörande. Sturehöjden är en allmän plats där man ska kunna känna sig trygg att vistas. Så är det inte i dag.