Frågan om de svenska IS-anhängare som under åren rest ner för att strida i Syrien har aktualiserats i och med terrororganisationens sönderfall. Justitieminister Morgan Johansson vill inte att Sverige hjälper svenska IS-anhängare att återvända hit. Om de själva tar sig till Sverige ska de åtalas och dömas här, säger han.
Hur många IS-anhängare från Eskilstuna som rest ner till inbördeskriget i Syrien har aldrig bekräftats. Men det ska röra sig om minst fyra personer, varav en har dött och en ska vara saknad.
– Det är rimligt att tro att det förhåller sig så. Någon exakt detaljkännedom har inte jag och det beror på att de uppgifterna ingår i polisens underrättelsearbete, säger Björn Almroth som vikarierar som lokal samordnare mot våldsbejakande extremism under Ewa Spasowskis föräldraledighet.
Hur många IS-återvändare finns det i Eskilstuna?
– Jag skulle hävda att vi i dagsläget inte har några. Och det är vi rätt glada över. Att det finns individer som har sympati för IS, eller delar dess värderingar, låter jag vara osagt. Det kan vi mycket väl ha. Men folk som krigat och sen återvänt för att bosätta sig i Eskilstuna – nej, det har vi inga.
Hade så varit fallet är Björn Almroth övertygad om att han hade kontaktats av polisen.
– I Eskilstuna har vi ett nära samarbete med polisen och så pass uppbyggda kanaler mellan varandra så det skulle vi få kännedom om.
Hur ser kommunens beredskap ut om det kommer hit en IS-återvändare?
– Om det händer skulle det ha en väldigt hög prioritet eftersom det är en så pass kritisk fråga. Allmänheten måste känna att vi hanterar det på ett ansvarsfullt sätt. Den handlingsplan vi har möjliggör en rad insatser och åtgärder som finns inom lagens råmärken.
Vad ser du för risker med den här gruppen och de som sympatiserar med dem?
– De som varit där och fortfarande är ideologiskt motiverade kan absolut utgöra en fara. Har de stridit har de antagligen vapenutbildning och sprängämneskunskap. Och om det finns barn som växt upp i den miljön kan de vara traumatiserade för livet.
– När det gäller sympatisörer så kan de finnas i alla möjliga extremistgrupperingar. Frågan om de personerna utgör ett hot – om de är beredda att tillgripa våld eller om de mest bara sitter och gapar på internet – är polisens sak att avgöra.
Björn Almroth poängterar vikten av det preventiva arbete som görs av olika personalgrupper i kommunen för att bland annat motverka att unga radikaliseras.
– Det är ett långsiktigt och komplext utbildningsarbete som handlar om att vaccinera andra mot de här idéerna och det görs varje dag. Men det är också en fråga för familj och vänner, ja hela samhället. Det viktigaste man kan göra är att se till att de personer som kan ligga i riskzonen har ett fungerande socialt liv och i grunden en sysselsättning.
För några år sedan kritiserade företrädare för Stora moskén i Årby kommunen för att inte ta hotet från våldsbejakande extremister på allvar.
Hur ser kommunens samarbete med de muslimska församlingarna ut i dag?
– De dåliga relationerna som fanns då är reparerade skulle jag säga. Nu har vi ett väldigt gott samarbete med olika evenemang och föreläsningar tillsammans. Den sociala kontakten mellan människor i olika grupper är jätteviktig och vi försöker erbjuda arenor för det.