Drygt 3 000 svenskar i landets 20 största städer har fått frågan om de känner sig trygga i sin stad, i undersökningen som är beställd av konsultföretaget Projektengagemang. Av de tillfrågade Eskilstunaborna har 34 procent svarat att de inte känner sig trygga, vilket är högst andel av samtliga städer. 

Eva Carlsson, samordnare för det brotts- och drogförebyggande arbetet inom Eskilstuna kommun, är inte helt förvånad över resultatet.

– Vi vet sedan tidigare att vi legat ganska dåligt till vad gäller den upplevda tryggheten i Eskilstuna, säger hon.

Artikelbild

| Eva Carlsson är samordnare för det brotts- och drogförebyggande arbetet inom Eskilstuna kommun.

Resultatet från rapporten är också i linje med färska siffror från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, där Eskilstuna upplevs som otryggast i hela region Öst. 

Eva Carlsson påpekar att trygghet kan betyda många olika saker, beroende på vem man frågar. Det är viktigt att få veta vilken trygghet det handlar om, för att veta vilka insatser som kan bli aktuella. 

– För vissa kan det handla om att det är mörkt ute. Då kan man ändra belysningen. För andra handlar det om en oro för ungdomsgäng, eller för att utsättas för brott. Då kan det handla om att störa eller fånga upp enskilda individer. För oss som jobbar lokalt är det mest intressant att se hur detta skiljer sig åt mellan de olika stadsdelarna, säger hon.

Kommunen jobbar sedan flera år aktivt med att öka tryggheten. I det lokala brottförebyggande rådet ingår representanter från polisen och det lokala förenings- och näringslivet.

I projektet "Trygga Eskilstuna" har man riktat in sig på fem särskilda områden. Det rör sig om Fröslunda/Brunnsbacken, Lagersberg, Nyfors, Skiftinge och Årby.

– Varje vecka får vi in olika rapporter som vi sätter ihop olika lägesbilder ifrån, säger Eva Carlsson.

I sitt arbete måste kommunen väga in en rad olika parametrar. Förutom utsatthet för brott kan det röra sig om bostadssegregation, trångboddhet och även människors bakgrund och erfarenheter sedan tidigare, berättar Eva Carlsson.

Tycker ni att ni har tillräckligt med resurser för att vända trenden?

– Det finns resurser, men jag vet inte om det är tillräckligt. Vi behöver fler förmågor ute på stan, för att störa men också bemöta de som begår brott. Vi kan inte bara sätta upp kameror och ha ordningsvakter, men inte heller lägga allt ansvar på fritidspersonal. Det gäller att hitta någon form av mellanläge, säger Eva Carlsson.