Personal på förlossningen: "Vi går på knäna"

Personalen på förlossningsavdelningen på Mälarsjukhuset slår larm. Trots utlovade resurser för att ge stöd åt barnmorskorna saknas fyra undersköterskor på avdelningen. ”Vi går på knäna”, säger barnmorskan Lavin Drafsh.

Personalen på Mälarsjukhusets förlossningsavdelning är frustrerade. "På avdelningen ska det vara tre undersköterskor. Men det blir att man får klara sig på två", säger Ivana Petrovic.

Personalen på Mälarsjukhusets förlossningsavdelning är frustrerade. "På avdelningen ska det vara tre undersköterskor. Men det blir att man får klara sig på två", säger Ivana Petrovic.

Foto: Robin Öhrman

Eskilstuna kommun2019-10-16 06:55

Personalen på förlossningsavdelningen på Mälarsjukhuset är uppgiven när Eskilstuna-Kuriren möter dem för att få höra om deras arbetssituation. Barnmorskan, Lavin Drafsh, är rejält frustrerad.

– Vår situation har varit väldigt jobbig under en väldigt lång tid och nu har vi fått nog. Vi går på knäna, säger hon.

Sedan 2015 avsätter regeringen och SKL extra pengar för att stärka förlossningsvården. Något som ledde till att man förstärkte personalstyrkan på Mälarsjukhuset genom att anställa vikarierande undersköterskor. Nu finns ingen av vikarierna kvar.

– Till en början kunde dom tillsätta en extra undersköterska för att stötta koordinatorn. Men nu har vi gått två miljoner back och då har vi inte fått förlänga vikariaten för våra undersköterskor. Så vi är alltså för lite folk, säger barnmorskan Ivana Petrovic.

Enligt bestämmelser ska det vara tre barnmorskor och tre undersköterskor under varje arbetspass. Passen är fördelade på morgon, kväll och natt.

– På avdelningen ska det vara tre undersköterskor. Men det blir att man får klara sig på två, säger Ivana Petrovic.

– Hur skulle jag kunna klara mig utan en undersköterska? Det skulle aldrig fungera, fortsätter Lavin Drafsh.

Som förklaring får personalen på förlossningsavdelningen att avdelningen har ett underskott och att hålen behöver fyllas med de pengar som avsatts från SKL. Personalen upplever att det finns ett glapp mellan avdelningen och den högsta chefen, att de inte får gehör för sina synpunkter.

Nästan alla i rummet säger att de funderat på att säga upp sig på grund av den ansträngda arbetssituationen. Flera ur personalen berättar att de får dåligt samvete gentemot sina kollegor när de ska gå på föräldraledighet. Undersköterskan och skyddsombudet, Britt-Marie Persson, säger att de från fackligt håll har protesterat.

 – Vi har gjort en skrivelse och protesterat mot arbetsmiljön, och kommer eventuellt att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket, säger hon.

När vi får tag på divisionschefen för kirurgi på Region Sörmland, Bo Tideholm, påpekar han att han just nu sitter i möte med ledningen för kvinnokliniken. Detta för att skapa en dialog och kunna lösa problemen.

– Det är bara att erkänna att vi inte har varit tillräckligt duktiga på att kommunicera hur vi löser det här. Det går ju inte att ifrågasätta deras upplevelser, säger Bo Tideholm.

När jag frågar om det är tillåtet att de medel som öronmärkts av SKL för att gå till förlossningsvård skulle ha använts till att fylla hål i budgeten säger Bo Tideholm att det rör sig om en missuppfattning.

Vad har medlen gått till?

– Det har gått till kvinnor och barns hälsa. En del har gått till neonatal-vården, alltså vård av för tidigt födda barn. Sen har det gått till de två kvinnoklinikerna här i Region Sörmland.

– Av de extra tillsatta medlen har mellan sex och sju miljoner gått till Eskilstuna.

Kan personalen räkna med att det kommer fler undersköterskor?

– Vi kan inte kommunicera med våra medarbetare via Eskilstuna-Kuriren. Vi kommer att på arbetsplatsträffar och personalmöten prata om hur schemaläggning och bemanning kommer se ut framöver.

Personalen kände sig tvungna att komma till oss. Hur ska de kunna känna sig säkra på att de får gehör?

– Om vi återvänder till det jag sagt tidigare, så har vi brustit i kommunikationen. Vi ska bättra oss.

SKL:s satsning

Mellan 2015 och 2022 har regeringen och SKL gjort en överenskommelse om att göra en satsning på förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa. Sammanlagt ska nästan åtta miljarder kronor spridas för ändamålet över landets samtliga regioner under tidsperioden.

2018 fördelades drygt 1,8 miljarder kronor över landets sjukvårdsregioner. I år fördelas nästan 1,6 miljarder.

Mellan åren 2020 och 2022 kommer anslagen att ligga på 1 miljard årligen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!