Ur arkivet
Anledningen till att seglingen hade fått ett uppsving var troligen ett dyrare bensinpris. Det kan man läsa i bilagan om Torshälla, som publicerades den 20 maj 1981.
Segelsällskapet Svearna hade då 658 medlemmar och 282 båtar. Tidigare hade klubben haft sin hamn närmare Eskilstuna men när broarna byggdes över dåvarande E3 var man tvungen att flytta till Torshälla. Många seglare hade båtplats i Sundbyholm men Svearnas ordförande konstaterar att det skulle vara bra med ytterligare en sommarhamn som låg närmare.
En annan text handlar om "Sluss-David" en då välkänd profil i Torshälla. I 34 år arbetade han som slussvakt vid kanalen i Torshälla. "Jag har dragit upp många ungar som gått och drullat i kanalen", säger han till reportern. Minst 24 människor räddade David livet på under sin tid som slussvakt och för det hade han belönats med Svenska livräddningssällskapets medalj.
Men innan David kom till Torshälla 1930 hade han varit sjöman i 26 år och rest över hela världen. Kina och Japan var de länder han tyckte bäst om. David var med om många hårda stormar men säger i artikeln att han aldrig var rädd. Inte heller den gången som båten gick på grund och hela båten, förutom stäven, sjönk. "Vi satte oss i livbåtarna och tog oss in till land."
1981 var det tio år sedan Torshälla slogs samman med Eskilstuna. Bengt-Olof Blidström, köpmannaföreningens ordförande i Torshälla, menar att det inte varit en positiv utveckling för affärslivet. Han tycker att Torshälla har blivit en sovstad och säger att det saknas järnhandel, elaffär, herrekipering, urmakare och en fotoaffär. Bengt-Olofs butik, Darwins blomsteraffär, har han drivit i 22 år och han berättar att hans målsättning alltid har varit att ingen Torshällabo ska behöva åka till Eskilstuna för att köpa blommor.
I bilagan finns också texten om Nyby Uddeholm som 1981 var Torshällas största arbetsplats. Av 1 500 anställda hade cirka 500 utländsk bakgrund. Totalt fanns 14 olika nationaliteter och de flesta hade börjat sin anställning på 1970-talet då företaget var i stort behov av arbetskraft. Men i början av 1980-talet började Nyby att dra åt svångremmen och anställde ingen ny personal. Bogomil Fabjan från dåvarande Jugoslavien säger: "För tio år sedan skulle Nyby aldrig haft en chans att klara sig utan invandrarna."
Fotnot: Artikelserien "Ur arkivet" är ett samarbete med kommunens arkiv Eskilskällan.