I tio år har Stefan Dahlgren arbetat som assistent för studenter med läs- och skrivsvårigheter. Under den tiden har hjälpmedlen utvecklats på flera sätt. I dag finns det till exempel stavningsverktyg och ordlistor på internet samt särskilda dataprogram som bland annat kan läsa upp mail och pm.
– 0,3 procent av högskolans budget ska gå till studenter med funktionshinder och jag kan verkligen intyga att studenterna uppskattar det här stödet. Många börjar gråta när de inser vilket lättnad dessa hjälpmedel kan vara. Andra blir arga och undrar varför de inte fått den här hjälpen redan i grundskolan.
Målet med hjälpmedlen är att dyslektikerna ska få samma förutsättningar som andra studenter.
– Det här är inte välgörenhet utan handlar om att de ska komma på samma nivå som de andra som studerar.
Även om kunskapen i dag har ökat om läs- och skrivsvårigheter är det fortfarande många dyslektiker som har stött på fördomar.
Muntlig handledning
– Tyvärr har många fått höra att de är dumma när de inte kunnat läsa eller skriva lika snabbt som sina klasskamrater. Det är viktigt att veta att dyslexi inte handlar om intelligens, tvärtom så är många av dyslektikerna väldigt verbala och duktiga på att uttrycka sig.
På Mälardalens högskola får varje student individuellt anpassat stöd.
– En datakunnig student kanske bara behöver handledning i ett par timmar medan den som är mer ovan vid datorer behöver stöd i flera veckor.
När Stefan Dahlgren började jobba med dyslektiker för tio år sedan insåg han inte att en stor del av handledningen borde ske muntligt.
– Vi tyckte det var så konstigt att inga dyslektiker använde sina dataprogram. Förklaringen fick vi ganska snart. Vi hade inte tänkt på att studenterna var tvingade att läsa igenom en 30 sidor lång manual innan de kunde börja använda datorerna. Det blev ju inte så bra. Nu sker all handledning muntligt, förklarar Stefan Dahlgren.