EU-ministrar: Skippa utdelningar under krisen

Bort med bankernas utdelningar under coronakrisen. Uppmaningen kommer från EU:s finansministrar efter ett webbarrangerat möte.

Banker är viktiga samhällsaktörer och som det måste man ta sitt ansvar i det här väldigt svåra läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

16 april 2020 16:13

"Vi uppmanar alla banker, som ännu inte beslutat att göra så, att avstå från utdelningar under denna period", heter det bland annat i uttalandet, där Sverige varit pådrivande.

Många företag i Europa behöver krediter för att ta sig igenom den här krisen och därför bör pengarna vara kvar i bankerna och inte användas för utdelningar, säger Andersson.

Nej till bonus?

Parallellt driver även EU:s digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager på för liknande krav på de företag som får stöd från sina medlemsstater under coronakrisen.

Chefen kan inte få bonus och aktieägarna inte få utdelning och man kan inte göra återköpsprogram där ledningen får en del av den förväntade värdeökningen, säger Vestager till nyhetsbyrån Ritzau.

Det gillas av Sveriges finansminister.

Det är precis den synpunkt som Sveriges riksdag också haft och även vi från regeringen. Vi har varit tydliga i Sverige. Ansöker man om korttidspermittering så bör man inte samtidigt ha utdelningar och bonusar, säger Andersson.

Ny budgetkamp

Coronakrisen har fått EU-kommissionen att förbereda ett ändrat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–27. Mer pengar söks – även om det inte lär bli enkelt att övertyga exempelvis Sverige om det.

Kommissionen kommer ju att komma med ett reviderat förslag så vi får se hur det ser ut. Men vi har ju inte ändrat någon av våra positioner. Sverige kommer att fortsätta att vara ett av de mest budgetrestriktiva länderna, fastslår Magdalena Andersson.
Fakta: Kampen om EU:s långtidsbudget

Ekonomiskt styrs EU via sjuåriga långtidsbudgetar som sätter upp ramarna kring hur mycket som varje år ska läggas på olika arbetsområden. Budgeten föreslås av EU-kommissionen men förhandlas sedan fram av medlemsländerna, varpå den i slutändan även måste godkännas av EU-parlamentet.

De största utgiftsposterna är regionalpolitiken och jordbruket som får vardera ungefär en tredjedel av EU-pengarna.

Nästa långtidsbudget gäller för åren 2021-27 och skulle enligt planerna ha godkänts redan i höstas. Stor oenighet har dock rått om storleken, där EU-kommissionens förslag legat på motsvarande 1,13 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst. EU-parlamentet vill emellertid se en budget på hela 1,3 procent, medan Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike anser att det måste räcka med 1,0.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Wiktor Nummelin/TT