"Det ekonomiska våld och övergrepp en separation kan leda till hör man sällan om, men som drabbad är man hjälplös", säger Eva. Bilden är arrangerad.
När det kommer till våld i nära relationer, kvinnomisshandel och övergrepp på kvinnor så pratar man ofta om såväl sexuella som fysiska och psykiska övergrepp. Men ekonomiska övergrepp, och eftervåldet som många kvinnor fastnar i efter en separation – när mannen stänger henne ute och förhalar bodelning och eventuell husförsäljning – det lyfts inte lika ofta.
– Men det måste bli en ändring på det!
Eva vill berätta. Av naturliga skäl kan vi inte berätta i detalj om hennes fall. Hennes riktiga namn, bostadsort i Sörmland och närmare detaljer i konflikten är ändrade och utelämnade. Men Eva är en medelålders kvinna som vem som helst, mitt i livet, med barn och barnbarn. Och som nu lever i värsta mardrömmen, inneboende hos en gammal vän.
– Jag som alltid jobbat och gjort rätt för mig, som aldrig haft ekonomiska problem, är nu skuldsatt upp över öronen. Jag kommer aldrig att kunna betala allt. Jag har sökt hjälp i alla instanser jag kan, betalat kostsamma administrativa avgifter och tvingats ta lån. Jag har inget eget hem och kommer inte åt mitt bohag, som tagits som något slags gisslan i det här smutsiga och fula spelet. På grund av allt jag utsatts för kraschade jag en dag på jobbet.
På en plats i Sörmland står den gemensamma villan paret bodde i ett antal år. Tills Eva valde att avsluta förhållandet som blivit destruktivt. Plötsligt var hon utestängd från det hem hon äger till hälften, och från sina ägodelar. Hon har kunnat hämta kläder och lite annat. Och hon fortsatte länge att betala hälften av alla räkningar som rörde huset, men fick rådet av sin bank att sluta med det. Nu är hon rädd att skuldberget bara växer.
– Han har inte råd att köpa ut mig, men vägrar att flytta. Jag anlitade mäklare, vi hade några visningar med många intresserade spekulanter och fick bud på huset. Men försäljningen gick åt skogen eftersom mitt ex gjorde klart för oss att han inte hade för avsikt att sälja huset, och dök helt enkelt inte upp när kontraktet skulle skrivas på. "Det här är det absolut värsta jag varit med om", sa mäklaren.
En stor andel av möblerna i huset är hennes, enligt Eva, och hon har även mycket med affektionsvärde, såsom arvegods efter föräldrarna kvar i hemmet. Även såna saker har exsambon gjort anspråk på.
– Det är så kränkande och jag känner mig så liten.
Eftersom de inte kom överens ansökte Eva om bodelning, betalade in en avgift och tilldelades en bodelningförättare. Mannen vägrade att gå med på att träffas och förhalade också den processen om och om igen.
En begärd handräckning som hindras av motparten i den ekonomiska tvisten går vidare till tingsrätten. Där avgörs vem som har rätt och om kronofogden ska få genomföra handräkningen och hjälpa sökanden (Eva i det här fallet).
Tillsammans med exsambon och hans advokat lyckades de till slut gå igenom allt i huset, och dela upp vem som äger och ska ha vad. För det arbetet vill förrättaren ha drygt 200 000 kronor, varav Eva ska betala en fjärdedel och exsambon resten.
– Men han hämtar inte ut bodelningsbeslutet han delgivits. Betalar han inte sin del går skulden över på mig, och tillsammans blir vi betalningsskyldiga för ännu en rättslig insats. Ja jag vet, det här låter helt absurt, men det är så det fungerar. Mannens mission har blivit att jävlas med mig och jag kan ingenting göra.
Det är rent fruktansvärt hur det får fortgå, att människor tillåts runda lagarna för sin egen vinnings skull vid separationer, säger Eva. Och inga myndigheter kan bistå den som drabbas. Hur kan man med Sveriges lagar i ryggen få bete sig så här och hur kan offret i konflikten straffas medan den andra parten kommer undan?
Polisen vet vad som pågår, varför kan de då inte följa med henne och hjälpa henne att hämta sina saker?, undrar hon. Var finns hjälpen för alla de kvinnor som utsätts för ekonomiskt våld? Hur kan Rättssverige vara så uddlöst när det kommer till utsatta kvinnor?
– Jag är hjälplös, och nu läste jag nyligen en artikel om en kvinna som kämpade för en rättvis bodelning – i fem år. Jag klarar inte att sätta mitt liv på paus så länge. Nu har jag precis blivit erbjuden en bostad, men har ingenting att fylla den med.
Eva har också begärt handräckning hos Kronofogden för att få hjälp med att hämta sina möbler. Men handräckningen återkallades av exsambon. Och så var det återvändsgränd även där.
Hur orkar du?
– Ibland gör jag inte det. Jag bryter ihop, går hos en psykolog och är fortfarande deltidssjukskriven. Ett blåmärke bleknar. Men ekonomiska övergrepp kan ge skador för livet.
"Vi har verktyg för hur vi identifierar, agerar och dokumenterar när vi kommer i kontakt med personer utsatta för våld i nära relation. Med särskild tonvikt på ekonomiskt våld, som ligger närmast Kronofogdens verksamhet och vårt uppdrag att motverka överskuldsättning", berättar kronoinspektör Janina Rydell på Kronofogden i Eskilstuna.
Janina Rydell är kronoinspektör på Kronofogden i Eskilstuna. Hon konstaterar att ekonomiskt våld i relationer är ett stort och växande samhällsproblem. Som också drabbar män, även om kvinnofallen är i klar majoritet hos myndigheten.
– Vi har inga siffror, men märker en tydlig ökning gällande ekonomiskt våld i relationer. Det handlar om maktutövning och kontroll, begränsar möjligheten att lämna en våldsam relation och för med sig psykiskt och fysiskt lidande. Och stora samhällskostnader.
Samtidigt är hon glad att det faktiskt händer saker på området. Samhället har ett ansvar att aktivt arbeta för att människor som upplever alla sorters våld i nära relation får stöd och skydd.
– Tack vare en organiserad samverkan mellan Kronofogden, kommunerna, polisen och fastighetsägarna i Sörmland har vi bildat ett nätverk som träffas och jobbar förebyggande tillsammans. Det kommer att ge ett uppsving i arbetet med att motverka ekonomiskt våld, som alla instanser behöver bli bättre på att upptäcka.
Dessutom jobbar regeringen mycket brottsförebyggande nu, poängterar Janina Rydell.
Hon konstaterar att många ekonomiskt våldsutsatta kvinnor ofta tror sig behöva gå den långa vägen via advokater och bouppteckningsmän för att få hjälp.
– Det behövs inte alltid. De kan vända sig direkt till oss, Kronofogden är den enda verkställande myndigheten. Polisen kan inte agera om det inte finns någon polisanmälan och misstanke om brott. Men vi kan.
Kronofogden har bildat ett näverk med länets kommuner, polisen och Fastighetsägarna i Sörmland för att tillsammans jobba förebyggande mot ekonomiskt våld.
Vad kan då Kronofogden hjälpa till med? Här kan den som behöver få stöd och vägledning, skuldsanering, handräckning för att få tillbaka saker och egendom, uppehåll med löneutmätning och få ut skadestånd. Janina Rydell och kollegorna kan inte påverka den rättsliga processen, men de kan och ska agera i mötet med personer som kan ha blivit utsatta för våld i nära relation, inklusive ekonomiskt våld.
Hon har bland annat deltagit i flera handräckningar där kvinnor – eller män – behövt hjälp med att hämta barnens vinterkläder från hemmen de flytt från hals över huvud.
Att Eva inte kan få hjälp med handräckning för att hämta sina ägodelar är ett missförstånd, konstaterar Janina. Det är bara sökanden – i det här fallet Eva själv – som kan återkalla ett mål.
– Alla har rätt att överklaga ett beslut och då går ärendet vidare till tingsrätten. Ett tvistigt ärende får inte vi ta hand om. Men det kan komma tillbaka till oss för verkställande, beroende på rättens beslut. Finns det redan en färdig bodelning som i Evas fall kan vi sen verkställa handräckningen och bistå den sökande med att hämta ägodelarna.
Janina Rydell har jobbat på Kronofogden i 30 år, och att hjälpa människor på båda sidor av en konflikt att gå rätt tillväga för en fredlig lösning är målet för henne och kollegorna.
Ute på en handräckning kan situationen inte alltför sällan bli både obehaglig och hotfull.
– Vi åker alltid två personer. Det händer att vi får lov att backa, eller ta hjälp av polis för att göra vårt jobb. Om svaranden är hemma och protesterar kan hen avvisas från platsen av polisen så vi får verkställa i lugn och ro.
Inte sällan behöver Kronofogden tillkalla låssmed.
– Det händer också att det fattas saker eller att det vi ska hämta – föremål, båtar, bilar, djur – inte är där alls. Vi har haft många handräckningar av hundar, men vad jag vet har vi aldrig fått tag på någon hund.
Misstänker kronoinspektörerna att barn far illa i processen ska en anmälan göras till kommunens socialtjänst. Det är också socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för hot- och riskbedömningar kring våld i nära relation.
"Om det är så att bodelningar används som ekonomisk utpressning mot en svagare part kan det finnas anledning att se över behovet av att införa en bortre tidsgräns för att förhindra att bodelningar missbrukas på det här sättet", sa justitieminister Gunnar Strömmer och samlade alla riksdagspartier och berörda intresseorganisationer till ett rundabordssamtal i maj 2023. Det ekonomiska våldet är en allvarlig form av våld och förtryck, konstaterade deltagarna. Inget nytt lagförslag har presenterats än.