Under de senaste decennierna har planerade kejsarsnitt blivit allt vanligare. Idag är operationen den vanligaste bland kvinnor i fertil ålder. Siffror från Socialstyrelsen visar att andelen snitt har mer än tredubblats sedan 1973. I samma takt som snitten blivit vanligare har diskussionen intensifierats om riskerna för både barnet och mamman.
Men vad stämmer egentligen? Ena dagen kommer en rapport om att planerade kejsarsnitt ger ökad risk för astma och diabetes. Nästa dag kommer en forskarrapport om att biverkningarna är överdrivna. Hur farligt är ett planerat snitt för barnet, och hur påverkas mamman? Vad är sant och vad är falskt? Familjeliv ställde de vanligaste frågorna från Familjelivs forum till två experter, Ellika Andolf, professor och överläkare på Karolinska institutet, och Ingela Wiklund, ordförande i Svenska Barnmorskeförbundet som skrivit avhandlingen ”Kejsarsnitt på moderns begäran”.
Kejsarsnitt kan ge en ökad infektionskänslighet hos mitt barn.
Ingela Wiklund: Sant. I flera studier har man kunnat se att bakteriefloran i tarmen hos barn som fötts med kejsarsnitt etablerats senare än hos de som fötts vaginalt och man tror att detta kan leda till kvarstående skillnader i bakteriefloran. Detta skulle också kunna vara en förklaring till varför man i en svensk registerstudie fann att barn som fötts med kejsarsnitt löper 30 procent högre risk att vårdas på sjukhus för astma och magtarmproblem. Risken är högre vid planerat kejsarsnitt än för barn födda med akut kejsarsnitt.
Kejsarsnitt minskar chansen att bli gravid på nytt.
Ellika Andolf: Falskt. Troligtvis inte. Man har sett att kvinnor som fött med kejsarsnitt har färre graviditeter, men det är svårt att säga vad det beror
på. Det behöver inte bero på snittet. Kvinnor som genomgår kejsarsnitt är äldre vilket minskar risken för ytterligare graviditeter, de har möjligtvis oftare en infertilitet i bakgrunden och vill också oftare bara ha ett barn. Men kejsarsnittet kan också påverka genom att man får sammanväxningar i buken som försvårar graviditet eller att moderkakan sätter sig fel.
Ingela Wiklund: Sant och falskt. Det finns rapporterat i studier att kvinnor som genomgått kejsarsnitt föder färre barn än de som föder vaginalt. Man ser också att intervallet mellan barnen är längre. Det är dock svårt att veta om i vilken grad själva kejsarsnittet bidrar till detta eller ej. Det finns däremot studier där man funnit ett samband mellan kejsarsnitt och senare missfall, vilket kan förklaras med att kejsarsnitt möjligen kan försvåra en ny graviditet att etablera sig i en opererad livmoder. Det kan leda till missfall och blödningar.
Förlossningsrädsla är den vanligaste orsaken till planerade snitt i Sverige.
Ingela Wiklund: Sant och falskt. Den vanligaste orsaken till kejsarsnitt är tidigare traumatisk upplevelse av en förlossning, men också primär förlossningsrädsla. Det betyder att det finns förstföderskor som inte fött barn, men som trots det är mycket rädda för en vaginal förlossning och önskar föda med planerat kejsarsnitt. Det uppskattas att cirka 20 procent beskriver någon form av förlossningsrädsla, men för alla är inte utvägen ett planerat kejsarsnitt utan kan också handla om en individuell planering, möjlighet till stödsamtal och ett extra omhändertagande vid en kommande förlossning.
Efter kejsarsnitt kan jag inte föda vaginalt.
Ellika Andolf: Sant och falskt. Efter ett kejsarsnitt kan man föda vaginalt, men inte efter två. Det finns en litet risk att ärret går upp i livmodern av värkarna och den risken är större efter två. Om man skall föda vanligt efter ett kejsarsnitt övervakas man noggrant under förlossningen så att man tidigt upptäcker om det skulle hända.
Kejsarsnitt är riskfritt för mamman.
Ellika Andolf: Falskt. Ingen förlossning är riskfri, men en normal vaginal innebär minst risk för mamman. Kejsarsnitt ökar risken för infektioner, blodproppar, skador på andra organ, föreliggande moderkaka vid nästa graviditet, inväxt av moderkakan i livmoderväggen och sammanväxningar i buken.
Kejsarsnitten ökar i Sverige.
Ingela Wiklund: Sant. I hela västvärlden har det skett en ökning av frekvensen kejsarsnitt. I Sverige har frekvensen kejsarsnitt ökat från 5 procent av samtliga förlossningar på 1970-talet till 17,2 procent 2008. En del av ökningen mellan 1991 och 2001 anses bero på att kvinnor är äldre vid första barnets födelse, ökad andel förstföderskor samt ökad problematik med övervikt.
*Artikeln är baserad på planerade kejsarsnitt och svaren kan avvika från akuta och urakuta kejsarsnitt som genomförs med helt andra förutsättningar för både mamman och barnet.
Artikeln är faktagranskad av Ellika Andolf och Ingela Wiklund.