Många tänker kanske att graviditeten ska vara en harmonisk tid, men faktum är att stressen sällan minskar när man är gravid. I en omröstning på Familjeliv svarade visserligen 46 procent att de inte var stressade som gravida, men samtidigt svarade en ännu större andel – drygt 50 procent – att de kände sig stressade när de väntade barn.
– Jag var stressad till och från. Först handlade det om att fixa boende, sedan om att komma i ordning. Jag var rädd för hur det skulle bli med relationen och för livet som mamma, berättar en nybliven mamma.
Caroline Lilliecreutz, mödrahälsovårdsöverläkare vid Linköpings universitetssjukhus, forskar om hur stress påverkar graviditeten, fostret i magen och förlossningen.
– Svårare former av stress överförs till barnet genom stresshormonet kortisol. Stress och ångest påverkar troligtvis också den gravida kvinnans immunsystem och det finns studier där man spekulerat i om risken för att barnet ska drabbas av astma och allergi ökar. Det spelar alltså roll vilken livmoder fostret ligger i – förutsättningarna blir olika redan från start.
Psykisk ohälsa bland gravida i form av depression och stress kan också vara en avgörande faktor för vilken vecka man föder i. Bland barn som föds för tidigt, men efter vecka 32, finns en överrepresentation av mammor som har varit svårt stressade under graviditeten. Inom mödravården i Östergötland har man börjat screena alla gravida för depression i syfte att förhindra oönskade effekter för mamman och barnet.
– Vi försöker uppmärksamma och behandla psykisk ohälsa, så att mamman mår så bra som möjligt under graviditeten och när barnet kommer. När vi ser en risk att mamman inte orkar knyta an till barnet erbjuder vi olika typer av stöd med hjälp av psykologer, beteendevetare och familjerådgivning, säger Caroline Lilliecreutz.
Ännu har man inte hunnit utvärdera satsningen, men det finns indikationer om positiva resultat där flera har fått en lyckligare graviditet och första tid med barnet.
– Målet är att mammorna ska må bättre och att graviditeterna förlängs. Barn som föds för tidigt får ofta en sämre start och en svårare skolgång. I USA är det väldigt utbrett att screena gravida för depression, här i Sverige är det nu på gång i flera landsting, säger Caroline Lilliecreutz.
Forskningen om stress och gravida handlar främst om en kroniskt förhöjd stress av allvarligare grad. Den vardagliga stressen finns det få studier om. I dag vet man därför inte vid vilken nivå som stress börjar bli farligt.
Även om man inte ligger i riskzonen för farlig stress, tycker Caroline Lilliecreutz att man ska trappa ner jobbet och vila inför förlossningen. Allra helst skulle hon se att tjugo av föräldradagarna veks åt veckorna innan beräknat förlossningsdatum.
– Att få barn är en stor omställning. Om man inte är mitt uppe i allt annat går det lättare att anpassa sig till det nya, säger Caroline Lilliecreutz.
Krypövning lindrar stressen
Mikael Sandberg, stressterapeut på Stresskliniken i Stockholm, tipsar om hur du varvar ner när livet är på väg att svämma över.
– Stress kan upplevas som en känsla av kontrollförlust. Som förälder är det mycket som ska stämma tidsmässigt och då kan man uppleva det som att man inte riktigt har kontroll över sin egen tid. Det ökar stressen.
Hur vet man att man är för stressad?
– Man glömmer saker och har svårt att fatta beslut. Man har sömnproblem och känner sig konstant trött. Man har också svårt att känna kontakt med sina behov. Allt detta har att göra med att det limbiska systemet i hjärnan är utmattat.
Vad kan man göra för att känna sig mindre stressad?
– En lugnare form av yoga eller tai-chi kan minska stressymptomen. Man kan också göra en långsam krypövning. När man kryper sträcker man fram höger arm samtidigt som man sträcker man fram vänster ben – och tvärtom. Då tvingas bland annat höger och vänster hjärnhalva att samarbeta – när man är stressad kommunicerar de sämre med varandra. Sju minuter om dagen räcker för att det ska ge effekt.
Försvinner stressen då?
– Avstressande övningar är bara symptomlindrande. Stress handlar om att man inte har så bra strategier att hantera världen och sin omgivning. För att gå till botten med stressen behöver man få hjälp med att neutralisera ”triggers” – det är samma princip som när man går i behandling för en fobi.
Kan man förebygga stress?
– En bra planering är viktigt, det skapar tydlighet. På jobbet kan man må bättre av att skriva en lista så att allt känns mer hanterbart. En annan sak är att inte ta med sig jobbet hem på kvällarna och helgerna.
På stresskliniken.se/krypning finns en demo på avstressande krypövningar.