12 years a slave
Det är andra gången som berättelsen om den frie, svarte mannen Solomon Northup, som drogas och säljs på en auktion till en slavägare i den amerikanska Södern på 1840-talet, blir film.
Den brittiske regissören Steve McQueen har skapat en historia som skapar så mycket vanmakt att man bitvis glömmer bort att andas.
Filmen såg jag första gången i sällskap med en hel biosalong, där väldigt många bänkade sig med popcorn och läsk.
Inte riktigt den typen av film, tänkte jag, och under hela filmen hördes heller aldrig det minsta lilla tugg-tugg-crunch-crunch.
Det var knäpptyst på det där andäktiga sättet som såväl film som skådespelare, som Chiwetel Ejiofor, fyndet Lupita Nyong¹o och Michael Fassbender, förtjänar.
The Butler
En episk historia som börjar på slavfältet långt efter det att slaveriet officiellt har upphört.
Unge Eugene Allen (som senare i livet gestaltas av Forest Whitaker) blir vittne till hur hans mor blir våldtagen och hur hans far blir kallblodigt skjuten för att han har mage att påbörja en invändning.
I det ögonblicket blir Eugene egentligen föräldralös och fostras till något som i den amerikanska södern kallas för "a housenigger". En uppassare som i oklanderlig klädsel ska finnas men aldrig märkas.
För mycket kraft läggs på att berätta en lång rad parallella historier och trots den starka inledningen utmynnar "The Butler" faktiskt i en axelryckning.
Amistad
Steven Spielbergs kanske brutalaste film så här långt handlar om ett slaveriuppror ombord på det spanska skeppet La Amistad 1839 och om det rättsliga efterspelet i USA.
Samtidigt som det pågår en rättegång om den grupp slavar från Sierra Leone som hittas ombord på skeppet ska betraktas som fria människor, finns risken att upproriska tankefrön kanske sprider sig till helt fel delar av USA.
Morgan Freeman och Stellan Skarsgård skänker dramat tyngd, och Spielberg väjer inte för det faktum att det hela slutar djupast tänkbara olyckligt.
Även om rättvisan vinner ett par viktiga delsegrar.
Roots
Alex Haleys historia bottnar i hans eget sökande efter sitt ursprung och landar hos den flyktbenägna slaven Kunta Kinte som trollband tv-tittarna i slutet av 70-talet.
I dag är tv-serien ett skolexempel på en casting som gick överstyr. När ynglingen Kunta, förvandlas till en fullvuxen man, byter han utseende på alla plan. Men historien om den stolte Mandinkakrigaren som fångades, slogs i bojor, skeppades till Amerika och såldes som slav, känns ännu som en angelägen empatiövning.