Alexandra Villarroels mål i livet är att jobba med ungdomar och utsatta barn, berättar hon.
För ungefär en månad sedan ringde Alexandra Villarroels mobiltelefon, och hon fick reda på att hon har vunnit stipendiet på 3 000 kronor. En lärare hade uppmuntrat henne att söka efter hon skrivit ett gymnasiearbete där hon intervjuat kvinnor om deras psykiska hälsa efter våldtäkt och övergrepp. Alexandra Villarroel hade inte förväntat sig att hon skulle vinna.
– När de ringde och frågade om de fick lämna över stipendiet så tänkte jag: "Men då betyder ju det ju att jag vann!"
Hon är jätteglad och stolt över att ha fått stipendiet från Zonta, som jobbar internationellt med att förbättra kvinnor och flickors mänskliga rättigheter.
– Jag tänkte att, det här är liksom jag. Det är det jag står för och det jag brinner för, säger hon.
Tillsammans med pengarna fick Alexandra Villarroels ett diplom och en motivering. "Alexandra visar i sin undersökning att de övergrepp kvinnorna utsatts för förändrade deras känslor, tankar och beteenden, men att det också går att vända trauman till något positivt med rätt hjälp och stöd" står det.
Alexandra Villarroel berättar att det kändes bra att intervjua kvinnor som varit utsatta för övergrepp, även om det stundtals också var väldigt jobbigt. Det var också många som tvekade eller valde att inte ställa upp och berätta.
– Ofta vill man inte prata om det. Samtidigt tänker jag att om man pratar om det så kan man också få hjälp att bearbeta alla känslor. För det finns många som liksom har stannat av, inuti sig själva, och som inte kommer vidare. De hamnar i depression.
Hon upplever ofta att kvinnor som har utsatts inte vågar gå ut, träffa nya människor, eller gå in i nya relationer, för att de är rädda att på nytt bli utnyttjade.
– En tjej jag intervjuade berättade att hon faktiskt efter sju år kunde ta sig in i en relation, och det tyckte jag var jättestarkt av henne. Jag har pratat med många som inte klarar det. Som väljer att leva själva.
Samtalen blev stundtals jobbiga även för henne själv, eftersom hon har gått igenom liknande situationer när hon bodde i Stockholm under tonåren – en tid som hon beskriver som "strulig och kantad av mörker".
Vid ett tillfälle när hon var liten blev hon jagad av en man med en kniv. Samma man brukade skrika åt henne när hon passerade, vilket ledde till att hon inte vågade gå förbi utanför. Och om hon ändå var tvungen – sprang hon förbi.
Senare hade hon en pojkvän som gjorde sexuella handlingar mot henne som hon där och då inte förstod var övergrepp, vilket hon har insett i dag.
– Då såg jag det inte ens som ett problem, men idag vet jag att man inte gör så. Jag vet att det inte ska vara så, säger hon.
Var har du fått styrkan att berätta ifrån?
– Jag tror det kommer från att jag inte längre är rädd, utan att jag vill stå upp för mig själv och för så många andra som har det svårt, som också har gått igenom jättehemska saker. Många får inte hjälp med sina trauman, säger Alexandra Villarroel.
Hon har sökt till universitet, och hennes plan är att utbilda sig till socionom. I framtiden vill hon jobba som kontaktperson och hjälpa ungdomar genom att vara familjehem. Vid sidan av det vill hon arbeta som volontär för olika familjeföreningar.
– Jag har två drömmar på samma gång. Men mitt mål i livet är att jobba med ungdomar och utsatta barn.