Lördagen den 19 november var Alvin Nordin hemma hos sin pappa på Nybblegatan i Flen. Vid tidpunkten var pappan bortrest. Alvin och en kompis hade ätit mat och umgicks i Alvins rum i husets källare. Framåt småtimmarna slog godissuget till och de bestämde sig för att ta Alvins kompis a-traktor till den dygnet runt-öppna livsmedelsbutiken i Mellösa.
– Vi brukar åka dit och handla på helgerna, säger Alvin.
Klockan hade hunnit bli runt tre på natten när killarna var tillbaka från sin tur och rullade in mot huset i Flen igen. Men allt inte var som det borde, det märkte Alvin ganska snart. De såg de att det lyste i hans rum och att det stod en cykel lutad mot huset.
– Jag kände inte igen cykeln och kunde inte komma på vem som skulle kunna vara i mitt rum så sent. Något stämde inte.
Innan de hade hunnit svänga runt och parkera kom det en man springande upp från trappen som går till källardörren. Han hoppade på cykeln och gav sig av. Då startade jakten.
– Det var tur att han inte åkte bil för då hade vi inte haft någon chans att komma ikapp eftersom vi bara körde i 30 kilometer i timmen. Men cykeln hann vi lätt med.
Pulsen steg på Alvin i passagersätet och tankarna snurrade i huvudet. Hade han glömt låsa dörren? Hade mannen hunnit söka igenom hela huset och stulit värdesaker och nycklar?
– Han hade en påse med en ryggasäck nerstoppad i som han hängde på styret.
Jakten pågick från Nybblegatan längs gatorna genom Flen fram till Sveaparken.
– Han kunde inte cykla rakt, han svajade fram och tillbaka. Man såg på honom att han var på väg att ge upp, han fick panik.
Vid scenen i parken kastade den cyklande mannen både sitt transportmedel och påsen. Sedan försvann han till fots utom räckhåll för a-traktorn mellan ett par hus. I påsen fanns det inget av något större värde. Ett tomt kassaskrin, en billig smartklocka, en telefonladdare, en skäggtrimmer och en aftershave.
Det visade sig att Alvin hade låst dörren hemma i huset. Tjuven hade brutit upp fönstret till hans rum med en skruvmejsel eller liknande. Lyckligtvis hann han inte gå igenom någon annan del av huset innan Alvin och hans vän avbröt honom.
– Det hade han nog inte förväntat sig när han gjorde inbrott.
Alvin ringde polisen som kom till platsen. Efter förhör åkte han hem till sin mamma som också bor i Flen.
– Hon blev ganska förvånad.
Han konstaterar att det blev ännu en "intressant historia" att berätta för sina vänner.
– Jag är alltid ute på äventyr, det händer alltid något nytt.
Det här var kanske det mest spektakulära hittills?
– Ja, det var det nog.
Polisen har inte kunnat gripa någon misstänkt för brottet, men de berömmer killarnas insats. Peter Göransson är kommissarie vid polisen i Katrineholm, Flen och Vingåker, han menar att det alltid är bra att få misstänkta personers positionering.
– Vi är tacksamma om vi kan få en angivelse om var vi ska börja leta, säger han.
Men det är också viktigt, poängterar han, att man inte utsätter sig för risker.
– Huvudsaken är att man kontaktar polisen och i vissa lägen är det bäst och klokast att ringa oss direkt. Men känner man att man inte utsätter sig för risk är det bra att både försöka förhindra och förfölja. Det ökar våra chanser, med färska positioneringar, säger Peter Göransson.