Ann-Charlotte Munter (S) tycker att kommunen måste vara modig i sina investeringar för att bryta trenden.
Flen bryter mot länstrenden och kommunens befolkning fortsätter att minska. Fler flyttar ut än in – fler går bort än föds. Samtidigt som befolkningskurvan har dalat sedan 2016 har också medelåldern ökat och rört sig i motsatt riktning. Under de senaste fem åren har Flen blivit uppemot 500 personer fattigare, medan medelåldern numera är en bit över 45 år, hela fyra år mer än rikssnittet.
Visserligen har befolkningstappet avtagit något de senaste åren, men likväl finns det anledning att höja på ögonbrynen. Varken en nedåtgående befolkningsutveckling eller en stigande medelålder är i sig skäl nog att slå larm, men tillsammans riskerar kurvorna att leda ut kommunen på ett farligt, sluttande plan.
– Om medelåldern ökar och befolkningen minskar så fortsätter det att skapa ännu värre ekonomiska utmaningar. Då får vi ännu mindre pengar att kunna göra satsningar med för att försöka motverka den här trenden. Det blir en ond cirkel, säger kommunstyrelsens ordförande, Ann-Charlotte Munter (S).
Kommunchef Håkan Bergsten ger exempel på vad den negativa trenden kan leda till för konsekvenser:
– En minskning av barn innebär en direkt påverkan på förskole- och skolverksamheten. Vi har och kommer inte ha råd med det antal förskolor och skolor som vi har idag. Så en konsekvens skulle kunna vara att vi som tjänstemannaorganisation kan behöva föreslå ytterligare nedläggningar av skolor om inte trenden förändras.
Håkan Bergsten upplever att mer satsas, i fråga om infrastruktur, på dem redan starka stråken i länet. "Då hamnar kommuner som Flen och andra mindre orter i kläm. De satsningar som görs nationellt stärker med andra ord redan de orter som har inflyttning och försvagar de som tappar".
Trots att befolkningsfrågan länge varit ett överhängande bekymmer för kommunen saknas ännu klara vägar framåt. Vad som däremot står klart är att ungdomarna försvinner.
– Vi tappar inte bara yngre till studier, utom även yngre personer som inte får arbete här, fortsätter Håkan Bergsten.
Emma Dahlin (M), oppositionsråd, säger att en kommun som Flen inte har råd att vara kinkig, men poängterar att man måste se till sina fördelar och rikta sin uppmärksamhet därefter.
– Jag tycker inte vi behöver vara så rädda för att en del ungdomar flyttar. De kanske behöver testa vingarna, studera och få erfarenheter. Det man behöver jobba på är att få dem att flytta tillbaka när de är klara med allt det där, säger Emma Dahlin.
Emma Dahlin (M) anser att Flen har ett oförtjänt dåligt rykte. Något de som bor i kommunen måste hjälpa till att tvätta bort. "Det är vi som bor här som sätter vårat rykte", säger hon.
Hon, Bergsten och Munter är alla överens om att en bra skola, arbetstillfällen och smidiga pendlingsmöjligheter är de viktigaste för att locka människor till kommunen, men oppositionsrådet ser också ett behov av att tänka både nytt och annorlunda.
– Vi pratar om åtgärder som är självklara som vi i det mesta är eniga om, men vi skulle också behöva tänka utanför boxen. Vi har vi inte kommit så långt i analysen ännu och skulle behöva göra det för att vända det här.
Munter (S), Dahlin (M) och Bergsten är också på det klara med att fler bostäder måste byggas runtom i kommunen.
De senaste två pandemiåren har däremot förändrat förutsättningarna för befolkningsfrågan – förändringar som kan tala för Flen. Under pandemin har en betydande andel av Flens mer än 3 000 fritidshus använts som heltidsbostäder, något som kommunen ser som en möjlig räddning.
– Vi har frågat dem vad som skulle behövas för att de skulle bosätta sig permanent här. Det bör vi ta oss sig en allvarlig titt på, med tanke på mängden skulle siffrorna verkligen kunna vändas om man jobbar på den här gruppen, säger Dahlin.