Historien började förra sommaren, då en kvinna klagade till Flens kommun över buller som kom från hennes granne.
Det handlade om lågfrekventa ljud från kompressorn till en frysanläggning. Hon upplevde ljuden mycket störande, framför allt sommartid och när hon skulle sova.
Kommunen gjorde i november ljudmätningar hos kvinnan, som visade att ljudet med god marginal höll sig inom bullerriktvärdena. Samhällsbyggnadsnämnden avslutade därmed ärendet.
Men kvinnan nöjde sig inte med det. Hon överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen. Kvinnan menade att ljudmätningarna gjorts under fel förhållanden. Det var betydligt kallare i november än under sommaren, då ljuden från kylanläggningen stör betydligt mer. Dessutom blåste det vid mättillfället åt andra hållet, så att ljudet hördes mindre än vanligt.
Länsstyrelsen gick på kvinnans linje. I juni i år upphävde de kommunens beslut och visade ärendet tillbaka till nämnden för ny handläggning.
Då opponerade sig grannen med kylanläggningen. Han överklagade länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen och ville att kommunens beslut skulle gälla. Han säger att länsstyrelsens beslut bygger på hörsägen och inte fakta. Han menar att kompressorn inte låter mer på sommaren än på vintern och att mätningarna utförts korrekt.
Han säger också att ärendet i grunden inte handlar om ljudnivåer, utan om grannosämja.
Mark- och miljödomstolen avslår nu mannens överklagande. Det innebär att ärendet ligger kvar på kommunens bord, för ny bullermätning.