Det som börjar med en tappad tand kan senare vara problem med hjärtat. Fullt så dramatisk behöver inte verkligheten se ut men att det finns ett tydligt samband mellan parodontit, som är den medicinska termen för tandlossning, och hjärt- och kärlsjukdomar står klart.
Danial Shahrizi går sista året på naturvetenskapsprogrammet och har ägnat sitt slutprojekt åt detta område.
– Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de största folksjukdomarna. Jag har skrivit om varför och hur man själv kan göra för att skydda sig. Det räcker inte med att bara borsta tänderna, du måste göra en hel tandrengöring med mellanborstning, sköljning och tandtråd också, säger han.
I sin rapport har han jobbat med frågeställningarna vad parodontit och hjärt- och kärlsjukdomar innebär samt koppling dem emellan. Han har skuggat både tandläkarstudenter och tandläkare med tandhygienister på Folktandvården i Katrineholm för att komma till roten med problematiken.
– Jag har fått en bra inblick och lärt mig jättemycket. I framtiden vill jag jobba som tandläkare och med parodontit, säger han.
Han startade sitt projekt redan i maj förra året och har även hunnit med att möta forskare och specialister på Karolinska institutet i Huddinge. Svårigheten har legat i att sålla bort information och att få medicinsk text och forskning läsbart för gemene man.
– Det finns så många olika delar, bland annat kan parodontit leda till två olika sorters stroke som jag berättar om och har bilder på i rapporten. Jag har jobbat intensivt under en vecka med att sammanställa allt jag fått in och nu känns det jättebra att det är klart, säger Danial Shahrizi.
Att konkretisera en mängd information och välja ut de essentiella bitarna är ett problem som också Denise Ericsson har brottats med.
– Det har varit svårt att förklara på ett sätt så att alla förstår. Jag har en powerpoint-presentation och text och det är lättare med bilder för att visa hur det ser ut. Jag har varit med under en operation och fotat, säger hon.
Hennes gymnasiearbete heter Abrasio Adenoid och är den medicinska termen för skrapning av körtel bakom näsan. Problemet är vanligt bland barn och en operation kan hjälpa patienten på många sätt.
– Den öppnar upp luftpassagen och de slipper snarkning och får bättre sömn. Dessutom blir de piggare och får mer energi. Jag har lärt mig massa saker jag inte visste innan och har blivit ännu mer intresserad, säger Denise Ericsson.
Hon läser lärlingsprogrammet och blir färdig undersköterska när hon är klar i vår. Utbildningen består till stora delar av praktik och hon har varit på centraloperationen i Eskilstuna och hon vet hur framtiden ser ut.
– Jag vill jobba antingen som anestesisjuksköterska eller operationssjuksköterska, säger hon.
När tidningen träffar eleverna har de precis lämnat in och redovisat sina arbeten och nu väntar opponering med klasskamraterna.
– Jag är nöjd med mitt arbete och vet inte vad de skulle kunna invända emot. Detta är fakta så jag är inte orolig för kritiken, säger Danial Shahrizi.
Denise Ericsson är också självsäker kring sin slutprodukt.
– Det är bra med kritik men den beror lite på vem den kommer ifrån. Är det någon som också gjort om sjukvård lyssnar jag mer till det än om det är någon som byggt en altan eller målat något, säger hon.