Det är med sedvanlig värme som Quy Tran möter upp tidningens reporter på restaurang Biliwi i Flen. Han har nu, efter 40 år i branschen, bestämt sig för att sälja och dra sig tillbaka.
– Det känns lite jobbigt. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra när jag inte jobbar. Jag blir lätt rastlös. Men någon gång måste det vara slut också, säger han.
Quy Tran, 59, kom till Sverige från Vietnam som båtflykting 1983 och hamnade till slut i Eskilstuna där han och hans familj drev restaurangen Flanör i många år.
– Restaurangen låg i köpcentret i 21an i Eskilstuna och vi drev den i 17 år.
Sedan 16 år tillbaka driver han och familjen restaurangen Biliwi i Flen, som nu alltså är till salu. Restaurangen är uppkallad efter Quy Trans barn, Billy, Lily och Willy.
Varför säljer du?
– Jag behöver vila, gå i pension. Man kan inte jobba hur länge som helst. Man får högt blodtryck, högt blodsocker. Ibland måste man tänka på hälsan först, säger Quy Tran, som blir märkbart tagen när han fortsätter berätta.
– Jag hade en kompis som gick bort nyligen. Hans fru berättade då för mig att han jobbade nästan jämt. Alla dagar, till och med söndagar, och väldigt långa dagar. Sen blev han sjuk och efter bara tre månader gick han bort. Det fick mig att tänka till en extra gång. Vi har funderat på att sluta en längre tid, men det som hände honom var verkligen en sak som påverkade mig.
Quy och familjen bor kvar i Eskilstuna. De pendlar till Flen varje dag, förutom på söndagar då restaurangen är stängd.
– Vi är här vid klockan halv nio på morgonen och hemma igen runt 21 på kvällen. Det blir väldigt mycket jobb. Men jag tycker fortfarande att det är kul, säger han.
Det blir väldigt tydligt att Quy Tran älskar sitt jobb. Han berättar att de brukar ta semester två veckor per år, men att det är svårt att inte jobba.
– Om vi tar ledigt några dagar bara, så känner vi direkt "vi har ju ingenting att göra", och så saknar man jobbet, säger han.
Biliwi är ett familjeföretag. I köket jobbar Quy, hans fru och hans bror. I kassan står allt som oftast dottern, Lily Tran, 32. För väldigt många flensbor är hon ett välkänt ansikte i stan.
– Jag är uppvuxen i restaurangbranschen. Jag har jobbat med det här i 15 år, och i och med att det är ett familjeföretag så har jag ju varit med hela tiden. Vi tog över Flanör i Eskilstuna när jag var fem år och jag minns när jag var där som liten hur folk rökte cigarrer längs med väggarna. Det var helt sjukt, säger hon.
Varför tar inte du över verksamheten?
– Det är fler än du som frågat mig det. Jag har väl gett det en tanke men det var ett ganska enkelt beslut. Jag tror helt ärligt jag behöver en paus. Jag har sett hur det ser ut, hur mina föräldrar har slitit så hårt, jobbat så hårt så länge, jag vill inte göra det. Jag vill jobba lagom mycket.
Det är Lily som på sätt och vis har påverkat sina föräldrar till att ta beslutet att sälja. Hon har ofta tjatat om att de jobbar för mycket, och det var hon som fick igenom att ha stängt på söndagar och öppet kortare på lördagar.
– Vi har absolut skrikit på varandra om det. Men jag ger mig inte i första taget, säger hon.
Under tiden jag pratar med Lily kommer flera matgäster förbi. Lily känner alla. Hon vet vad de heter, vad de sysslar med och vad de gillar för mat.
– Hasse är jägare, redo med stövlarna på. Stig och Yngve sitter där, Krister har vi därborta, han är mästare på Bridge, berättar hon.
I år är det tio år sedan Biliwi flyttade in i sina nuvarande lokaler på Violentorget, Lily har jobbat här i åtta.
Hur känns det, att Biliwi är till salu?
– Vemodigt. Man har ju fått varit med om så mycket, så klart jag kommer sakna det. Flen är ju så litet också så vi blir nästan som en liten familj. Och alla i Flen är verkligen så snälla och trevliga.
Tillbaka till pappa, Quy Tran, igen. Som är lite osäker på hur det ska gå med försäljningen.
– Just nu är det ju lite svårt att sälja, så det kan ta tid. Om det inte går får vi försöka hitta på något annat koncept, att göra något annorlunda och jobba lite mindre. För just nu jobbar vi ganska mycket, säger han.
Hur har det varit att jobba i Flen?
– Flen är mycket bra, jag är väldigt tacksam. Flensbor är mycket snälla och trevliga människor. Du vet, jag har jobbat ganska länge i restaurangbranschen. Men här, jag kan nästan alla gästers namn. Alla är så hjälpsamma och trevliga. Jag vill verkligen tacka flensborna väldigt mycket.