Förutom publikens glada tillrop och uppenbara trivsel sufflerades den 45 minuter långa föreställningen döpt till "Kafferepet" av Violcittrorna.
Drygt ett 40-tal åhörare hade hittat till lokalen på götgatan och fick först höra den nyvalda ordföranden Rune Linder hälsa välkomna samt ta del av lite information innan den imaginära ridån gick upp.
Åskådarna fick höra om kaffets historia via ett samtal väninnor emellan packat med en hel del vänligt gnabb. Mellan snicksnackandet och historielektionen sjöngs det sammanlagt fyra sånger.
Publiken fick bland annat veta att kaffet kom till Sverige i slutet av 1600-talet men att det då blev långt ifrån en omedelbar succé. Tvärtom varnade läkare och myndigheterna för kaffet som de i det närmaste beskrev som ett gift.
Planen att bygga kaffestugor likt de i Paris föll platt, Stockholm mäktade bara med 12 stycken jämfört med Paris 300.
Kaffet förbjöds på 1700-talet och dignitärer som Carl von Linné klagade också på kaffet. Enligt honom borde det endast inmundigas efter en stadig middag om en kände sig däst eller för att bota migrän i halva huvudet.