Den 800-åriga eken.
Idyll är ett ord som kanske används lite för ofta. Men när det kommer till caféet på Ekenäs kvarn är det svårt att värja sig.
Den gamla kvarnen, det röda huset precis intill forsen, möblemanget på tomten utmed vattnet under stora träd, och hönsen som ligger och sover i skuggan. Det är nästan som att befinna sig i en Carl Larsson-akvarell.
När tidningens reporter besöker kvarnen är det en strålande majdag och mycket folk.
Från början var det tänkt att den här texten skulle handla om en 1000-årig ek som finns på området. Men huruvida den verkligen är 1000 år eller inte råder det delade meningar om.
– 800 år har jag hört. Jag ringde precis den personen som kan allt om allt här, och han sa samma sak, säger Sara Salomonsson.
Så, vi släpper eken lite. För nu.
Sara Salomonsson har drivit café här i kvarnen i 17 år nu.
– Jag har sagt det förut men kan säga det igen, för mig är det här inget jobb. Det är något annat, säger hon.
Förutom caféet och den lilla butiken där man bland väldigt mycket annat kan köpa engelskt porslin, kan man även köpa mjöl av Sara som hon maler själv i kvarnen. Vetet kommer från åkern intill.
Sara Salomonsson, som drivit caféet i 17 somrar, berättar att det blir vissa förändringar från och med nästa år.
Det är mest fikabröd på menyn men finns även lite lättare lunch.
När det ska beställas något att äta tar det lite tid, trots att det bara är två sällskap före i kön. En kvinna som ska betala pratar och skojar samtidigt som hon beställer mat och mjöl och gud vet vad. I vanliga fall hade säkert folk börjat muttra, börjat klättra på väggarna, sagt ifrån eller kanske till och med bara inte orkat mer och gått ut i solen igen.
Men det händer inte här. Det liksom får ta tid. Och kvinnan, som i alla andra sammanhang hade känts långsam och velig och för pratig, känns här, bara mest, lite charmig.
Platsen gör något med en. Är man i behov av totalt lugn är Ekenäs kvarn nog platsen i Sörmland att besöka.
Ekenäs kvarn.
En macka med rökt gädda fångar reporterns intresse. Kvinnan före i kön beställer den samtidigt som hon höjer den till skyarna.
Med all rätt, ska det visa sig.
– Jag har en engelsman som fiskar upp gäddan och sen marinerar, filear och sen röker den där. Alla frågar alltid hur han gör men han svarar bara: "I can tell you, but then I will have to kill you".
– Han kommer faktiskt med mer gädda imorgon, för den går åt. Det är jätteroligt.
Mackan med rökt gädda och potatissallad är en bästsäljare.
Vid ett bord sitter två kvinnor och äter gädda. En av dem är Monica Angarth, 86.
– Sara har ju drivit det här i 17 år. Så jag var väl en av de första som hjälpte till lite. Med möbleringen och så, säger hon och fortsätter:
– Sen det här med att hon kommer från London och cyklar förbi här och ser kvarnen och älskar vad hon ser. Och att hon varje gång hon varit i London tar med sig engelskt porslin som man kan köpa här inne. För att inte tala om bakningen, den är ju utsökt, säger Angarth.
Vad är det bästa med det här stället?
– All historia som finns här.
Sen följer en liten historielektion som det skulle kunna skrivas C-uppsatser om, men det får vi ta en annan gång. Helt säkert är att om man är intresserad av historia finns det mycket att lära om Ekenäs kvarn.
Att caféet kunde öppna för säsongen var inte helt självklart.
– Det var översvämning här tidigt i våras. Jag var här och kollade då och Sara undrade om hon skulle kunna öppna. Men så ringde jag igår och då var full fart, säger hon.
Monica Angarth och Maria Kronborg har tagit sig från Stallarholmen.
Full fart är det, men riktigt lika full fart kommer det nog inte vara nästa sommar.
Till sist, det där om att det för Sara Salomonsson inte känts som ett riktigt jobb att driva caféet.
– Jag har faktiskt skaffat mig ett vuxenjobb. Så det kommer bli lite förändringar till nästa år. Det är ju trots allt någon form av hobbyverksamhet det här, säger hon.
Hon berättar att hon äntligen fått sin svenska psykolog-legitimation efter att ha jobbat som psykolog i London tidigare.
– Jag fick den på fredagen, sökte ett jobb på lördagen och fick det. Så nu ska jag börja i augusti faktiskt, och det är heltid. Så det kommer att bli ett helgcafé från och med nästa säsong säger hon och fortsätter:
– Det är inte somrarna som är tunga men det är vintrarna när jag hela tiden måste hitta ströjobb för att hanka mig fram. Så, nu var det dags.
Hur känns det?
– Både och såklart. Det är skitspännande med jobbet, det ska bli jättekul. Och det kommer ju förbli detsamma här, med skillnaden att jag bara kommer ha öppet på helgerna, säger hon.
Kvarnen från baksidan vid dammen.