I mindre kommuner finns i regel bara en valkrets medan större kommuner och val på landstings- och riksdagsnivå har flera. Med bara en valkrets, såsom är fallet i Flen, finns bara fasta mandat, och inte de så kallade utjämningsmandat som måste finnas när det finns flera valkretsar.
Antalet ledamöter i Flens kommunstyrelse kommer från och med nästa mandatperiod att bli färre. De nuvarande 45 platserna kommer efter höstens val att bantas ned till 39.
Frågan om antalet fullmäktigeplatser har dock varit på den politiska tapeten under några års tid, särskilt då Flen i jämförelse med jämnstora kommuner i dagsläget har en hög andel ledamöter i relation till kommunens befolkningsmängd.
Den politiska process som ledde fram till beslutet på fullmäktigesammanträdet i december har däremot varit kantad av oenighet mellan partierna.
Sverigedemokraterna har sedan tidigare lämnat in en motion om en mer drastisk nedskärning av mängden ledamöter till endast 31 stolar, vilket enligt kommunallagen är minimimängden för en kommun av Flens storlek. Eftersom den här sortens förändringar endast kan genomföras i anknytning till valår har dock frågan legat i träda tills nu. Socialdemokraterna har hela tiden hållit linjen att antalet ledamöter bör förbli 45 stycken. Ett förslag som också vann majoritet i kommunstyrelsen innan det röstades ned i kommunfullmäktige av Alliansen – med stöd av Sverigedemokraterna – till fördel för deras eget förslag om en sänkning till 39 ledamöter.
Ett kommunfullmäktige med 39 ledamöter snarare än 45 kommer att innebär en årlig besparing på ungefär 100 000 kronor, något moderaternas Emma Dahlin välkomnar.
– Vi i Alliansen har resonerat, mot sparkkravet i våra nämnder och verksamheter, att också politiken måste göra sitt för att spara på kommunens resurser, och då är det här ett sätt som egentligen inte innebär något negativt alls.
Emma Dahlin (M), oppositionsråd i Flens kommun.
Socialdemokraterna tycker visserligen att besparingar i dagsläget båda är bra och nödvändiga, men ser i just ett nedbantat kommunfullmäktige demokratiska förluster mer kostsamma än de 100 000 som kommer att sparas in.
– Flens kommun är ju, även om vi är relativt få invånare, en ganska geografiskt utbredd kommun. Och kommunfullmäktige ska ju vara så representativ som möjlighet för hela kommunens medborgare och kunna fånga upp olika geografiska områden och samhällsgrupper, säger kommunstyrelsens ordförande, Ann-Charlotte Munter (S).
Hon tror att det inom politiken finns mindre skadliga sätt att skära ned på kostnaderna på, och lyfter årets sänkning av antalet sammanträden för fullmäktige som ett exempel.
Ann-Charlotte Munter (S), kommunstyrelsens ordförande i Flens kommun.
Emma Dahlin håller å sin sida inte med om att en minskning på sex ledamöter i kommunfullmäktige betyder ett demokratiskt tapp. Framför allt för att hon anser att politisk representation främst är något partierna bör arbeta med och skapa i sin egna led, inom partierna.
– Flens kommuns befolkning är spridd över en relativt stor yta och det är viktigt med en bred representation, men det är en fråga för partierna att hantera. Vi behöver vitalisera kommunfullmäktige och fördjupa debatten, men det görs inte med fler ledamöter utan snarare med färre.
I praktiken innebär en förminskning med sex stolar i fullmäktige en marginell förändring. I 2018 års kommunalval krävdes förenklat 224 röster för att få ett mandat, medan 259 röster hade krävts för ett mandat om det istället skulle ha funnits 39 platser vid förra valet. Trots att förändringen således är förhållandevis liten kan den utgöra ett hot mot partier med en liten andel av väljarnas röster, exempelvis låg de minsta partierna bara en bit över 300 röster 2018.