Josefine Smeds, miljöstrateg på Flens kommun.
I veckan beslutade Länsstyrelsen Sörmland att skjuta till kommunen hela 654 000 kronor för att genomföra naturvårdsåtgärder i Hammartorpmossen, 490 000 direkt och resten när projektet är avslutat.
– Det är kul att vi fick det, vi är jättenöjda. Vi fick positiva indikationer från länsstyrelsen under ansökningenstidens gång, men man vet aldrig, det beror vilka andra som söker, säger Josefine Smeds.
Hammartorpmossen är en fem hektar stor utdikad sumpskog strax norr om Hammarvallen. I områdets mitt finns även en öppen och torrlagd myr. Miljön anses vara unik för närområdet och ha höga naturvärlden, men på grund av äldre tiders utdikning och avvattning har många av områdets ursprungliga kännetecken och värden gått förlorade.
Myren mitt i Hammartorpmossen. Häröver kommer spången att gå enligt förslaget.
Med bidraget från länsstyrelsen i ryggen vill kommunen både vrida tillbaka vattenflödena och anpassa området för lokalt friluftsliv. Dikena ska proppas igen och en rundslinga ska anläggas genom att knyta ihop befintliga stigar och elljusspår med en nyanlagd stig längsmed områdets norra del. Dessutom ska en 160 meter lång spång byggas tvärsöver myren och informationsskyltar sättas upp.
– Framförallt blir det ett trevligt rekreationsområde i en annorlunda miljö, det finns också förskola och skola i närheten, så det vore kul ifall de skulle komma ut dit, kika och lära, säger Josefine Smeds.
Ett av Hammartorpmossens diken som i och med naturvårdsprojektet kan komma att läggas igen.
Utöver att vara en naturnära tillflyktsort för Flensbor kommer projektet även med andra fördelar. Bland annat är våtmarker och myrar en stor källa till biologisk mångfald. Många insektsarters överlevnad är tätt knuten till miljöns välmående medan fåglar som grönbena och tofsvipa trivs i den blöta omgivningen. Men inte minst är ett igenproppat dike ett slag för miljön.
– När man dikar ut våtmarker så blir torven torrlagd och då läcker den växthusgaser. Det är en stor klimatbov helt enkelt, men när man blöter ned dem igen så minskar utsläppen, förklarar Josefine Smeds
Innan den första spången kan läggas över myren måste projektet först beslutas om i nästa kommunfullmäktige, varefter vissa detaljer behöver utredas. Exempelvis ligger resterna av en boplats från yngre stenåldern i området som skulle kunna sätta en tidskrävande käpp i projektets hjul. Visserligen genomfördes 2009 arkeologiska undersökningar som slog fast att fornlämningarna bara berör en marginell del av Hammartorpmossen. Men redan då fanns indikationer på att lämningarna skulle kunna täcka ett betydligt större område än dittills upptäckt.
Frostbelupen mark på myren i mitten av Hammartorpmossen. Om dikena väl blir igenproppade kommer vattennivån att höjas på myren.
När väl kommunen har fått alla nödvändiga klartecken kan det dock gå snabbt.
– Om beslut tas i kommunfullmäktige och vi får godkänt i den första arkeologiska utredningen under våren är tanken att vi ska börja till hösten, eventuellt till nästa vår om vi inte hinner i år. Det måste vara torrt men inte fruset, så vi kan inte arbeta under vintern, berättar Josefine Smeds och fortsätter säkert:
– Att det ska bli klart innan slutet av 2023 tror jag inte kommer att bli något problem.
Två tranbär på Myren. Tidigare kallades tranbär just för myrbär.
Bidraget från Länsstyrelsen utgör dock inte hela kostnaden för projektet. Restaureringen, igendikningen och anläggningen av våtmarker bekostar länsstyrelsen till 90 procent, medan de bara svarar för 50 procent av kostanden för stigen och spången. Resterande kostnader står kommunen själv för, vilket ungefärligen motsvarar 35 procent av den sammanlagda kostnaden för hela projektet.