Mannen från Flen kom i kontakt med en kvinna, som sa att hon jobbade på bank. Hon fick honom att tro att någon annan tagit ett banklån på 850 000 kronor i hans namn och erbjöd sig att hjälpa honom. Mannen blev orolig över det påstådda banklånet och skickade de uppgifter kvinnan bad om, som en kopia på hans körkort samt loggade in med bank-id på hennes uppmaning.
Istället kunde kvinnan kapa mannens bank-id och teckna lån och kredit hos flera banker. Ett kreditavtal tecknades hos en bank på 23 000 kronor, pengar som mannen aldrig fick tillgång till. I rädsla för att ärendet skulle nå inkasso så betalade mannen tre månaders avgifter, totalt drygt 3 000 kronor.
Eftersom han själv påstår att det är ett felaktigt avtal så gjorde han en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden. Där krävde han att inte ses som ansvarig för avtalet och få tillbaka de drygt 3 000 kronorna han betalat.
Till ARN hävdar banken att mannen, eller någon med hans samtycke, ingått i avtalet genom två signeringar med bank-id och bild på körkortet. De menar att endast mannen från Flen har kunnat göra det för att teckna avtalet.
Men Allmänna reklamationsnämnden håller inte med, de tycker att det är bankens ansvar att bevisa att avtalet har tecknats tillsammans med mannen. Och det tycker inte ARN att banken har bevisat och godtar därför mannens krav. Därmed rekommenderar de banken att stryka lånet på 23 000 kronor och betala tillbaka hans pengar.