Det är första gången barn- och utbildningsförvaltningen har gjort en ordentlig genomgång av resultaten i Flens skolor. Allt från meritvärden till behörigheter och omdömen har gåtts igenom och sammanställts.
– Det här är en del i det kvalitetsarbete som ingår i Skolprojektet. Nästa steg är att analysera siffrorna, dra slutsatser, försöka hitta framgångsfaktorer och sätta in åtgärder, förklarar Sanna Almqvist, verksamhetsstrateg på förvaltningen.
Några av siffrorna pekar på att Flens skolor fortfarande har problem att ta itu med. 21,7 procent av niorna på Bruksskolan gick ut i våras utan att vara behöriga att söka till gymnasiet. Motsvarande siffra för Stenhammarskolan är 16,7 procent och för Malmaskolan 15,0 procent.
Anmärkningsvärt är också att flickorna har lika lågt eller lägre meritvärde än pojkarna i alla tre högstadieskolorna. Malmaskolans flickor har klart lägst resultat i kommunen.
– Det är ovanligt i Sverige att flickor får lägre resultat än pojkar, konstaterar Sanna Almqvist.
Bara i Kyrkskolan i Mellösa har alla elever i årskurs tre klarat måluppfyllelsen i samtliga delprov i de nationella proven i matematik.
– Samtidigt måste man komma ihåg att 100 procent kan vara tio elever eller 140 elever. Har man en grupp på tio elever så kan det räcka med att en elev med särskilda behov inte har fått det stöd som krävs för att resultatet för hela gruppen ska påverkas. Det är därför vi måste göra en grundlig analys av siffrorna, påpekar Sanna Almqvist.
I låg- och mellanstadiet, där man inte kan jämföra betyg, är det i stället elevernas omdömen som jämförts. Kyrkskolan i Mellösa och Ekbackens skola i Sparreholm är de skolor som har flest elever med godtagbara kunskaper och minst antal elever med otillräckliga kunskaper.
Betyder det att det är de två bästa skolorna i kommunen som hotas av nedläggning?
– Det behöver det inte betyda. Det kan också vara så att lärarna på de skolorna är mer generösa i sina omdömen, säger Sanna Almqvist.