Jan-Erik Dalmo, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Södermanland vittnar om att dovhjortsstammen är stark i Flen. Viltskador är således inget ovanligt för lantbrukare i dessa nejder. Frågan aktualiseras varje år, 2020 är inget undantag.
– Man kan säga att tre till fyra dovhjortar äter lika mycket som en älg. Så en individ skadar inte så mycket. Problem kan däremot uppstå när en stam blir för stor och betestrycket för högt. Det är då skyddsjakt kan bli aktuellt, säger Jan-Erik Dalmo, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Södermanland.
Varför har vi så stor dovhjortsstam i Flen?
– Det är naturligtvis svårt att svara på. En förklaring är den historiska avskjutningen och förvaltningen i området. Vill man sänka stammen behöver andelen och antalet hindar som fälls öka, säger Jan-Erik Dalmo.
En hind är en hjort av honkön. Av olika anledningar skjuts de inte i samma utsträckning som deras manliga motsvarigheter. En möjlig förklaring till det är att deras huvuden inte pryds av de majestätiska kronor som handjuren har.
Är det mer attraktivt att fälla en hane med stora horn än en hind?
– Så kan det vara, i regel fälls det tyvärr fler hjortar än hindar. Vill man som markägare begränsa eller sänka stammen ska man istället fokusera på att fälla en större andel hondjur. En hjort kan betäcka flera hindar, vilket leder till att avskjutningen av handjur har en begränsad påverkan på stammens storlek, säger Jan-Erik Dalmo.
Nu är det jaktsäsong, vilket är ett ypperligt tillfälle för markägare att se över sin hjortstam, menar Jan-Erik Dalmo. Tidigare i år har lantbrukare behövt ansöka om skyddsjakt. När det görs besiktigar Länsstyrelsen först skadorna innan de fattar beslut.
– Först åker vi ut till platsen för att besiktiga de eventuella skador som hjortarna orsakat, det kan handla om betes- eller trampskador. Om vi sedan tidigare har kännedom om att det i ett område finns en större stam kan vi dock i vissa fall bevilja skyddsjakt utan besiktning, säger Jan-Erik Dalmo.
Är det vanligt att ni nekar markägare skyddsjakt?
– Om någon markägare ansöker om skyddsjakt så görs det ofta av en anledning. Konstaterar vi att grödor skadats eller kan skadas allvarligt så beviljar vi skyddsjakt. Går det inte att konstatera skada beviljar vi inte jakt, säger Jan-Erik Dalmo.