Integrationen är en viktig och prioriterad fråga i Flens kommun och sedan några veckor tillbaka är den nya tjänsten integrationsstrateg inordnad under kommunledningsförvaltningen.
– Jag började den 28:e april, innan dess var jag enhetschef på interkulturella enheten i Katrineholms kommun. Det är en förmån att ha fått tjänsten och en spännande utmaning men också en krävande fråga som genererar nya frågor, säger Anita Hummerdal.
Hon har en iver att sätta sin egen prägel på jobbet och arbetar med tydliga målbilder.
– Mitt mål är att alla nyanlända ska ha en egen försörjning och det finns vissa knäckfrågor att jobba med. Jag vill skapa samverkansformer mellan kommunen och det civila samhället, säger hon och pekar på sin whiteboardtavla med en lång lista på organisationer i Flen hon ämnar besöka, däribland Röda korset, Flens moské, ABF, Nykterhetsrörelsen och Migrationsverket.
– Uppdraget är kommunövergripande. Mycket är bra redan, det finns en gemensam värdegrund och mycket spännande saker händer på Skjortan som jag hoppas blir en mötesplats mellan människor som är födda i Sverige och människor som kommer från andra länder. Flen är en attraktiv plats att bo på och det ska det vara oavsett vart man kommer ifrån.
Hon lyfter fram boende och sysselsättning som två stora nycklar till lyckad integration.
– Om man bor trångt eller på annan adress än där man är skriven är det inte bra. Då kommer risker som ohälsa och utanförskap. Det behöver byggas nya bostäder.
Sysselsättningen vill hon öka med hjälp av praktikplatser och nyföretagande.
– Då får de nyanlända komma ut och prövas, men det ska vara efter den enskildes behov så att praktiken stämmer överens med dennes längtan och mål. Det ska erbjudas hjälp för de som vill starta upp nya företag, det är inte helt lätt i dag och många nyanlända vill driva egna företag.
Hon ser också stora utmaningar hos sin egen arbetsgivare och menar att kommunen behöver se framtida behov redan nu.
– Vart kommer vi att ha luckor om 10 till 20 år? Vi måste vara tidigt ute med att kartlägga de nyanländas kompetenser, redan under asyltiden ska vi etablera kontakt för att ta tillvara på deras kunnande. Det finns ingen som kommer hit och inte vill jobba. 40 procent av de asylsökande har en högskoleutbildning och av 150 elever på SFI har 128 en fullgod skolbakgrund.
Vårdsektorn anser hon vara ett tydligt exempel på ett område som står inför nödvändig utveckling.
– Det kommer att behövas personal som talar ett annat språk och jag tror vi behöver olika språkavdelningar på serviceboenden, det håller inte länge till som det är i dag.
En lyckad integration kräver att folk möts och umgås och Anita Hummerdal ser utanförskapet som en grogrund för andra samhällsproblem.
– Men vi som är med och påverkar samhället bestämmer hur det ska bli, ett sätt att motverka extremism är att vi har ett inkluderande samhälle. Det tar udden av den pyrande misstron om vi känner varandra. Men det görs inte självt, det bygger på att lokalsamhället ställer upp.