I onsdags förmiddag befann sig Henrik Zetterqvist och hans jaktkamrater tillsammans med Henriks fyraåriga blandras Asta ute i skogarna kring Skebokvarn för att jaga vildsvin.
– Vi var ute och jagade i ett väldigt otillgängligt område där det är djupa gravar grävda runt gamla kräftdammar som vuxit igen. Där håller vildsvinen till allt som oftast och det ligger ganska nära en stor väg. Det var därför jag använde just Asta för hon brukar inte jaga långt eller särskilt intensivt, utan hon brukar vara runt mig. Tanken var att både jaga vildsvinen men även skrämma bort dem eftersom de håller sig mycket runt omkring väg 57 där det sker mycket påkörningar, säger Henrik Zetterqvist.
Det dröjde inte lång tid innan sällskapet fick syn på vildsvinen. Men efter att ha skjutit ett av djuren gick ett av de större vildsvinen till attack mot Asta. Hon blev biten i höger framben så kraftigt att artären slets av och blod forsade ut.
– Hon hann skälla en gång och sen hörde jag bara att hon skrek och då sprang jag dit så fort jag kunde och ser att det pulserar ut väldigt mycket blod ur höger framben och då förstod jag att det var akut. Jag ropade snabbt på min ena jaktkamrat att han skulle komma med en bil och sen plockade jag upp Asta och lyckades med handen känna vart artären i hennes framben var avsliten. Jag kunde få in fingrarna i såret och stoppa blödningen, säger Henrik och fortsätter:
– Sen var problemet att jag stod väldigt dåligt till eftersom jag var inne i den här sumpmarken och det var väldigt stora utfallsdiken som var tre meter breda och två meter djupa, så jag var tvungen att ta mig över två stycken för att ta mig till bilen. Och jag kunde inte släppa Asta eftersom hon då skulle börja förblöda.
Hur hanterade du det?
– Det var bara att försöka hantera det så gott det gick, fullt påklädd med vapen och all utrustning så det var inte superlätt att röra sig och ännu svårare att simma i lervälling. Vi gjorde vad vi kunde och jag lyckades ta mig över de här dikena och ta mig till bilen. Sen fick jag transport hem där min pappa väntade med en ny bil.
Samtidigt hade Henrik ringt till veterinären Dinvet i Katrineholm, och i ilfart for de dit där de tog prover på Asta och hjälpte henne att få upp värmen.
– Det var ett exemplariskt mottagande, de stod redo direkt när vi kom genom dörren med ett akutrum. Hon var väldigt nedkyld vid det här laget och hade förlorat mycket blod. Det var väldigt mycket som hände på samma gång, men det var ett fantastiskt bemötande och de var supersnabba med att hjälpa till.
Asta opererades och fick vara kvar hos veterinären i åtta timmar innan hon fick komma hem. Nu, ett par dagar efter händelsen, mår hon efter omständigheterna bra.
– Det är vi jätteglada för. Det var på marginalen helt klart, det var en hårfin gräns att vi skulle klara det. Hon hade väldigt tur och förhoppningsvis kommer hon bli helt återställd.
– Hon har återhämtat sig bra. Hon är såklart väldigt mörbultad och har ont men hon är vid gott mod, viftar på svansen och kommer upp och äter.
Han har även en uppmaning till andra jägare:
– Jägarförbundet arrangerar väldigt bra kurser för det här och alla som känner sig osäkra borde gå dem.