Vännerna Jwana Shashani, Sumeya Hassan, Fahimo Mohamoud och Kawsar Ibrahim ser fram emot den stora högtiden eid al-fitr, även om den blir coronanpassad i år.
Moskén brukar vara extra välbesökt under ramadan, men för tillfället är den stängd. När solen går ner och ramadans fasta bryts kan man inte samlas där som man brukar.
– I år kan vi bara vara med den närmsta familjen, konstaterar Sumeya Hassan.
Det är med viss sorg för den egna situationen som hon och vännerna Fahimo Mohamoud, Jwana Shashani och Kawsar Ibrahim talar, men framför allt oroar de sig för hur pandemin påverkar ensamma muslimer, som nykonverterade och ensamkommande.
– För dem brukar ramadan vara en väg in i en gemenskapen. I år finns inte den möjligheten, säger Hassan.
Ramadan brukar även vara en tid då man öppnar sitt hem vid iftar, det arabiska namnet för kvällens fastebrytande måltid.
– Man uppmanas att bjuda in familj, vänner och släkt för att bjuda på mat, fika och umgänge, förklarar Jwana Shashani.
Många lagar extra mycket mat för att lämna en del till moskén, som sedan dukar upp för de som vill äta där.
– Man brukar sitta och prata och äta tillsammans samtidigt som man vet att alla andra också äter vid den tiden. Det är en väldigt fin gemenskap, säger Kawsar Ibrahim.
Flens moské håller stängt med anledning av pandemin.
De är alla studenter i 20-årsåldern och uppvuxna i Flen. De upplever att fastan har en ödmjukande effekt. Genom att inte äta under dygnets ljusa timmar reflekterar de mycket över att tillgången till mat inte är en självklarhet för alla. De ser ramadan som renande, dels ur ett fysiskt perspektiv, dels genom att de under de fyra veckorna är så fokuserade på sin religion och dess budskap.
– Det är mycket i samhället som tas för livet, men genom ramadan får man en tankeställare som gör att man blir mer tacksam för det man har i livet. Det hjälper sinnet, säger Jwana Shashani.
Även om fastandet i sig kan vara ansträngande ser de fram emot ramadan som ger dem energi för resten av året.
För den som känner sig ensam under de muslimska högtiderna under corona tipsar Jwana Shashani, Sumeya Hassan, Fahimo Mohamoud och Kawsar Ibrahim om gemenskapen som kan finnas på sociala medier.
– Ramadan är bra för själen och hälsan. Man får inte lyssna på vad som helst eller säga vad som helst, man tänker extra mycket på religionen, säger Sumeya Hassan och fortsätter:
– Det är också roligt, för man gör det här tillsammans med familjen och man kommer varandra extra nära. Man äter tillsammans, man ber tillsammans i rad.
– Det skapar en gemenskap och man stöttar varandra, säger Fahimo Mohamoud.
Ramadan avslutas med eid al-fitr och är den mest firade muslimska högtiden under året. Ändå har samtliga i kompisgänget erfarenheter av att många inte känner till var vi befinner oss i den muslimska kalendern.
De har flera exempel på kommentarer de har uppfattat som opålästa ("varför äter du inte?"), arroganta ("vadå vara mer generös, är du inte det resten av året?") och stötande ("ska du inte äta lite? Gud tittar inte nu!") Men också det motsatta.
Imam Abduwahid Burale och moskéns kassör Dahir Ismail. Arkivbild.
Fahimo Mohamoud minns ett tillfälle från förra årets ramadan då hon arbetade under ramadan. Hon satt i rastrummet när några av kollegorna kom in med väldoftande mat när hennes mage ekade tom.
– En av dem fick syn på mig och sa "oj just ja, du fastar. Vi ber om ursäkt, vill du att vi tar bort maten"? Det kändes väldigt fint att de tänkte på mig men det är klart att det var okej att de åt.
De är alla överens om vikten av att känna sig sedd, eftersom de ofta har upplevt det motsatta.
– Om man är ny på jobbet och någon uppmärksammar att det är ramadan och berättar var det finns ett rum som man kan be i, till exempel, säger Kawsar Ibrahim.