Josefina Nicklasson kan äntligen lägga den uppmärksammade historien om hennes cancer och vårdcentralens agerande bakom sig. Hon är sedan hösten 2020 fri från cancer och i dagarna gav IVO, Inspektionen för vård och omsorg, henne rätt – hon borde erbjudits en mammografi när hon bad om det.
– Det betyder jättemycket, en otrolig lättnad. Jag har hela tiden vetat att jag har haft rätt, men det kändes bara så viktigt att få det svart på vitt. Jag har inte kunnat gå vidare utan beskedet, säger hon nu.
Nästan fyra år har gått sedan hon skickades hem från vårdcentralen i Flen med lugnande besked. Läkaren hittade inte den ärtstora knöl som Josefina själv hade känt på utsidan av sitt högra bröst. Under besöket upplevde Josefina att hennes unga ålder sattes i fokus och hennes förfrågan om en mammografi nekades.
Två år senare mätte den tidigare ärtstora förhårdnaden 4,5 centimeter och blott en vecka efter födseln av hennes andra barn tänkte Josefina att det var kört – hon hade diagnostiserats med bröstcancer.
Och här tog tre parallella kamper vid. En mot cancern – en mot upprättelsen – och en för att andra inte ska utsättas för samma sak.
– Det var därför jag gick vidare och kämpade med det här, trots att jag gick på cellgiftsbehandling och var nybliven tvåbarnsmamma.
Inledningsvis fick Josefina nöja sig med ett ursäktande brev från vårdcentralen, något hon inte alls var nöjd med. I december 2020 tog dock historien en ny vändning då verksamheten själv Lex Maria-anmälde händelsen. En ljus av hopp tändes, för att släckas lika snabbt. När IVO i höstas kom med sitt första beslut kunde ingen skuld utdelas. Ord stod mot ord och deras båda historier låg långtifrån varandras.
– När jag fick det första besked blev jag bara så otroligt ledsen. Det var ett slag i ansiktet, jag kände mig så misstrodd, det kändes så orättvist.
Enligt Josefina hade hon sökt sig till vården för en knöl hon tidigare känt i bröstet och frågade därför om en remiss till mammografin, något som inte stod i läkarens journal efter besöket. I stället stod där att kontaktorsaken var "ömhet i bröstkorgen". Men förvissad om sin sak bestred Josefina det föreslagna beslutet – och skickade in mer bevis. Det utslagsgivande blev en anteckning från hennes första samtal med vårdcentralen. En distriktssköterska hade antecknat att Josefina visst hade känt en knöl i höger bröst, såväl som att hon önskade en mammografi.
Information var ny för IVO, som i början av mars gav henne rätt – läkaren hade brustit i sin hantering.
– Hela den här resan har så klart varit väldigt tuff, men att slåss för rättvisan har varit så viktigt, säger hon.
I dag är Josefina cancerfri, mår bra och arbetar heltid som lärare. Hon klandrar inte den inblandade läkaren personligen, men hoppas att prövningarna hon har behövt gå igenom kan leda till något gott, och att alla som går till vården ska tas på allvar, oavsett ålder.
– Alla kan ju göra fel och ingen har röntgensyn, men jag känner att man inte borde chansa i ett sådana här fall, vad kostar det att skicka någon på mammografi?
Till hennes glädje har hon också börjat märka av små – och på samma gång livsviktiga – skillnader i vardagen.
– Efter det här har kompisar gått till vårdcentralen i Flen och de har blivit skickade på mammografi direkt. Då känner jag att jag kanske hjälpt någon.