"Jag skulle kanske inte flyttat hit när jag var 25, det beror ju lite på var man är i livet", säger Karin Tibbelin.
Naturen, enkelheten och kommunikationen lockade Karin Tibbelin till Flen. Flytten gick hösten 2016 då hon hade pendlat till arbetet på kommunen i fyra år. Hon anställdes som planarkitekt men avancerade fem år senare till sin aktuella roll som plan- och exploateringschef.
Tidigare bodde hon och familjen i Tullinge i Botkyrka, söder om Stockholm, men vardagen gick helt enkelt inte ihop. När förskolan ringde och berättade att den ena sonen hade slagit sig och behövde hämtas var hon av en slump i närheten och kunde kasta sig dit. Men tanken på att ha befunnit sig en timme bort med tåg – och beroende av tidtabellen – stressade henne.
I dag känner hon sig som hemma i Flen och uppskattar utbudet av aktiviteter för barnen och de korta avstånden. Båda sönerna går på Stenhammarskolan och scouterna och kulturskolan är vanligtvis stående inslag i deras veckoscheman.
Att hon hamnade i Flen har hon en helt annan kommun att tacka. Det var nämligen under utbildningen på Blekinge universitet som drömmen om att jobba i en liten kommun föddes.
– Vi var på studiebesök till Olofströms kommun. Några tidigare studenter berättade om arbetet i en mindre kommun och sa att man får chans att göra så mycket olika saker, att man blir inblandad i stort och smått. Och jag har alltid varit en person som gillar att ha många bollar i luften, säger Karin Tibbelin.
Hennes enda koppling till Flens kommun var att hon hade hälsat på i en väninnas torp utanför Sparreholm vid flera tillfällen. Men när hon gick igenom de lediga tjänster som fanns på pendlingsavstånd från familjens dåvarande bostad var det ett av alternativen.
Och mycket riktigt får hon jobba brett i Flens kommun. Från övergripande ner till gatustensnivå.
– Jag har hela kedjan, från översiktlig planering, till försäljning av tomter, till byggloven, säger hon.
Hon beskriver Flen som "en kommun på framfart", men med vissa socioekonomiska utmaningar.
– Vår utmaning är att ha resurser till allt vi behöver resurser till. Kommunen är ju inte bara skolan, omsorgen och soc.
Kanske är det mer nära till hands att prioritera skola och omsorg, men Karin Tibbelin menar att samhällsbyggnaden också spelar en avgörande roll när det gäller att locka hit arbetsföra invånare.
– Våra gator, vägar, infrastruktur, tomter, industrimark är också kostsamma verksamheter. Den ena delen löser inte den andra. Om vi tappar möjligheten till nya invånare så får vi inga nya elever hellre, då får vi bara den äldre befolkningen kvar.