Ett flertal moduler har ställts upp för att skapa skejtplazan. Fjärran den vision om en helgjuten park som en gång fanns.
Debatten kring en skejtpark i Flen har pågått i över ett decennium. År 2010 bildades en lobbygrupp med unga och vuxna skejtare som förde dialog med kommunen. Fyra år senare föreslog tekniska nämnden att 5,5 miljoner skulle avsättas för att bygga en skejtpark i Sveaparken.
Fullmäktige beslutade året därpå, 2015, att en skejtpark skulle anläggas på Prins Wilhelms torg framför stadshuset. Tillsammans med företaget Nord Scateparks, som är specialister på att projektera och bygga skejtboardparker, hade ritningar tagits fram.
– Markundersökningar har gjorts och vi har ritningar så allt är klart för att börja bygga. Den betalas med skattemedel och vi hoppas kunna inviga 2017, sa Tero Larsson från lobbygruppen som hade varit med sedan starten.
Någon invigning blev det inte 2017. Istället hävde samhällsbyggnadsnämnden beslutet hösten 2018. Den planerade skejtparken blev inte av. Markarbetet var mer omfattande än väntat och budgeten sprack.
– Det hade krävts mer underbyggnation, bland annat för att förhindra översvämning. Budgeten på fem miljoner räckte inte, det hade kostat tio miljoner kronor. Vi fick i uppdrag att hitta en annan lösning, sa Björn Rabenius, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen.
Beslutet blev istället att 1,3 miljoner skulle läggas på att anlägga en mindre skejtpark med flyttbara moduler i anslutning till aktivitetshuset Skjortan. I slutet på maj i år stod den klar.
När tidningen en dryg månad senare träffar de mångåriga skejtarna Mauritz Mangsbo och Leo Johansson på platsen är känslorna kluvna. De gläds över att många unga nybörjare nyttjar parken med brädor och kickbikes, men samtidigt ser de stora brister i det som blev en blek kompromiss av drömmen som en gång fanns.
– Att gå från visionen på en platsgjuten park för fem miljoner som skulle locka folk från alla håll och kanter, till det här. Det är tragiskt, säger Leo Johansson som jobbar som skejtcoach på fritidsgården under sommaren som en del i Sommarskoj.
De båda skejtarna menar att modulparken inte är nybörjarvänlig, att den har vassa kanter, farliga ojämnheter och saknar flyt.
– Det här är inget effektivt sätt att använda pengar, vi hade kunnat gjort något mycket bättre tillsammans, säger Mauritz Mangsbo som efterlyser mer kommunikation.
Leo Johansson och Mauritz Mangsbo vid den nya skejtplazan i Flen. De båda skejtarna är djupt besvikna över vad de anser är en blek kompromiss av de visioner av en skejtpark som en gång fanns.
Trots den skarpa kritiken mot parken ser de med glädje att den har väckt ett stort intresse bland unga.
– Även om parken inte är bra är det härligt att se att vi börjar få en pepp underifrån. Att kidsen blir mer medvetna och ser att det finns en möjlighet att åka. De kanske kan jobba för något inför framtiden, säger Mauritz Mangsbo.
Leo Johansson kommer hålla workchop som skejtcoach två gånger i veckan under sommaren och på fritidsgården finns det kickbikes, skejtboards, hjälmar och skydd att låna. Målet från fritidsgårdens sida är att en skejtförening ska bildas.
Anna Dejerud är avdelningschef för gata och park i Flens kommun. Hon kan hålla med om att processen kring skejtparken och de olika planerna inte har fortlöpt idealiskt.
– Man borde ha tagit reda på direkt om det var möjligt att bygga på platsen, säger Anna Dejerud och syftar till planerna i Sveaparken och på Prins Wilhelms torg.
– Många gånger används för mycket pengar till konsulter som tas in för tidigt. Det gäller att först ha klart för sig vad syftet och målet är och hur mycket som kan gå till konsulter, säger Anna Dejerud.