Flens kommun har under en längre tid varit en utflyttningsort. Från att ha haft 19 000 invånare på 70-talet bor det nu omkring 16 000. De senaste fyra åren har kommunen sett en uppåtgående trend.
– Vi är inte längre en utflyttningskommun. Vi ser nu att fler och fler flyttar hit, jag vet inte den exakta siffran men vi ökar med mellan 50 och 100 invånare varje år, säger Tage Persson (c) som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
På Peter Israelssons kontor inne på kommunhuset ligger det flera ritningar på planerade byggen i kommunen, bland annat i Sparreholm.
– Projektet "Kapellet" vid Järnvägsgatan i Sparreholm kommer att vara åtta bostäder som är så kallat seniorboende. Jag ser framför mig att folk från kanske Stockholm som säljer sin lägenhet väljer att söka sig dit då bostadskostnaden är väldigt bra, säger Peter Israelsson.
Både han och Tage Persson är överens om att det är utvecklingen av infrastrukturen i kommunen som har gjort det mer attraktivt att planera bostadsbyggen här.
– Privata aktörer har börjat visa ett intresse. När vi har bra pendlingsmöjligheter och nu satsar mer på infrastrukturen med tillexempel fibernätet blir vi mer attraktiva för personer som jobbar i större, närliggande städer. Invandringen har också gjort att vi behöver fler bostäder. Marknaden för bostäder ser positiv ut i området och då vill företag investera, säger Peter Israelsson.
Bara i Flen bedömer kommunen att byggnation för 125 bostäder kommer att påbörja innan 2020. Ett av projekten som drar i gång när som helst är Pinglan.
– Det är precis här vid kommunhuset. Projektet har varit planerat under en längre tid men det har skjutits upp. Nu har vi tryckt på knappen för att starta bygget av 14 stycken bostäder, säger Tage Persson.
Enligt Peter Israelsson har flera planer till byggnation skjutits upp under hans tid som förvaltningschef.
– Marknaden har varit så att det varit osäkert att bygga i kommunen. Banker vill inte riskera att låna ut till projekt som inte lönar sig. Nu ser vi att det behövs bostäder och att det budas på bostadsrätter och villor när de kommer ut till försäljning. Då lånar banker ut till byggandet av bostäder, säger han och fortsätter:
– Det finns planer på att bygga både bostadsrätter och hyresrätter. Men inget är färdigt än så jag kan inte säga vart och när de blir av.
Enligt kommunens bedömning av antalet bostäder som ska kunna byggas innan 2020, utöver de 125 i Flen, är det 30 bostäder i Sparreholm, 25 i Malmköping, 10 i Mellösa, och ett mindre antal i Hälleforsnäs och Bettna. Planarkitekten Britt-Marie Andersson har sammanställt listan.
– Vi har inte exakta siffror. Just nu pågår arbete med nya detaljplaner där utformningen inte är klar och därmed blir det en ungefärlig uppskattning av antalet bostäder. Sen kan man inte säkert veta hur snabbt byggnationen kommer igång. Men som det ser ut nu är det så är det här en realistisk nivå på bostadsbyggandet de närmaste åren, säger hon.
Peter Israelsson tillsammans med Tage Persson är entusiastiska till engagemanget kommunens invånare visar till de kommande planerna.
– Vi hade tillsammans ett möte i Sparreholm där vi samtalade med invånarna om vad de tycker till våra planer och fick komma med egna idéer. På det mötet kom det 70 personer. I lilla Sparreholm är det fantastiskt, säger Tage Persson.
Förvaltningschefen tror att den positiva trenden kommer att fortsätta.
– När det kommer upp byggkranar blir man positiv. Jag tror att vi kommer att se ketchupeffekten. Vi har jobbat på det här länge och nu kommer vi att börja se resultat, säger Peter Israelsson.
Men kan det inte bli som tidigare, att planerade byggen aldrig blir av?
– Man bygger mot efterfrågan och just nu är det högtryck, säger han.