Kvinnan gjorde sig förra året skyldig till narkotikabrott och dömdes då till skyddstillsyn, och att hon skulle delta i drogavvänjande behandling, under övervakning av frivården. Dessutom skulle hon lämna urinprov regelbundet.
I år uppgav hon till socialtjänsten att hon, dels på grund av arbete, dels på grund av andra vårdkontakter haft svårt att starta samtalbehandling via öppenvården. Under månaderna mars och april i år, blev hon kallad att lämna drogtest vid sex tillfällen, men dök bara upp på två.
Ett av proverna gav då dessutom utslag för cannabis. Kvinnan hävdade att hon använt cannabisolja, och tilldelades en varning. Men efter det fortsatte hon att inte dyka upp på provtagningar.
Kvinnan har dessutom inte gått på möten med frivården och inte svarat i telefon. Kvinnan erkänner i tingsrätten att hon misskött sin skyddstillsyn, men hon hävdar att det funnits skäl till det.
Hon säger att hon haft ett trettiotal epilepsianfall och utvecklat social fobi och en ätstörning. Hon erkänner också att hon rökt cannabis under sommaren, och att hon insett att hon inte kan sluta på egen hand, och vill söka in på ett program mot cannabismissbruk.
Tingsrätten köper inte kvinnans förklaringar, och menar att detta borde varit en naturlig sak att berätta för frivården i ett tidigare skede. Därför ändrades påföljden på straffet till fängelse i en månad.