Hicham al Tizini är läkare och gynekolog från Syrien. Han är bara en ur en stor skara läkare som sökt asyl i Sverige men vars specialkompetens inte tillvaratas av det svenska samhället.
För många innebär det att de får jobba med yrken långt ifrån vad de har utbildat sig till och brinner för.
Hicham al Tizini har haft tur.
– Jag läste en artikel om honom i DN och kontaktade honom. Nu har han praktik hos mig på min klinik i Katrineholm, säger gynekologen Peter Tjerring.
Praktik innebär att läkaren inte har något patientansvar och kan därför utföras utan giltig läkarlegitimation från Socialstyrelsen.
– Det är en absurd situation med två problem. Socialstyrelsens handläggningstider är bedrövliga och klinikcheferna är lata, de ser det som extra arbete att ta emot någon. Man måste man trycka på så klinikerna tar sitt ansvar, säger Peter Tjerring.
Hicham al Tizini har mött motstånd i sin strävan att praktisera medicin igen.
– Jag har skickat en massa ansökningar och pratat med vårdcentraler men ingen vill ta emot mig och jag kan inte systemet och hur det funkar. Men i dag hos Peter kan jag komma till kliniken och möta patienter även om det bara är praktik, säger han.
Tillsamman med Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), själv utbildad undersköterska och ledamot i landstingets fulmäktige, bjöd de båda gynekologerna i tisdags in andra utländska läkare till Arbetsförmedlingen i Flen för att förmedla kontakter.
Runt bordet satt sex läkare däribland en dermatolog, en överläkare, en tandläkare och en kirurg, alla från Syrien och alla utan arbete.
– Vi hade en interpellation i fullmäktige och de sa att det fanns 40 läkare de hade full koll på men det visade sig att det inte innebar vad jag förväntat mig, säger Marie-Louise Forslund Mustaniemi.
Hon menar att det finns dyrbar tid att spara om myndigheterna samarbetar och informationen når de asylsökande läkarna i tid.
– Redan när de kommer hit bör informationen gå ut att de kan söka läkarlegitimation även under asylprövningstiden, säger hon och hoppas att Sörmland kan driva ett liknande projekt som Västa Götalandsregionen gjort med framgång.
– Deras forskning visar att man sparar ungefär en miljon per läkare och år för dem som var med i projektet. Det är oerhört viktigt att få ut läkarna i arbete, både för individen och för samhället och också viktigt att myndigheter som Arbetsförmedlingen, kommuner, landstinget och Migrationsverket samarbetar och att kunskapen finns hos alla parter, säger Marie-Louise Forslund Mustaniemi.