Redan i fjol fördes utdragna förhandlingar om en omstrukturering på Stenhammarskolans högstadium. 3,7 miljoner skulle yxas bort från budgeten och den gången landade det i att 5,5 tjänster försvann. I och med årets budget står det klart att även låg- och mellanstadiet tvingas till anpassningar. En halv miljon ska kapas från låg- och mellanstadiets budget och elevhandledare kan komma att varslas. Framtidsutsikterna oroar många lärare på Stenhammarskolan och Angelika Holmgren har gått så långt som att författa en skrivelse till nämnden.
Hon har fått nog.
"Vi kan inte främja alla elevers utveckling och hens lust att lära. Varför? För att lyckas med detta behöver vi ha personal och resurser och dessa tar ni bort" skriver Angelika Holmgren till barn-, utbildnings- och kulturnämnden i Flen.
Hon och flera andra lärare, som ställer sig bakom skrivelsen, är övertygande om att fortsatta nedskärningar inte kan leda till någonting annat än en försämrad skola. Med färre vuxna minskar tryggheten, såväl som möjligheten att se och höra varje elev, alla med sina särskilda behov. Redan i dagsläget anser hon att situationen inte är helt hållbar.
– Vi får det väl att fungera och vi gör så gott vi kan för att det inte ska påverka eleverna. Men är det hållbart i längden? Det påverkar ju oss och vår hälsa att vi redan gör så mycket.
Varje år svarar rektorerna själva för hur deras verksamheter bäst ska anpassas efter aktuell budget, för att sedan lämna in förslag till förvaltningen. Vad gäller åtgärdsplanerna som rektornerna på F-3 och 4-6 har skrivit för 2022, är det framför allt elevhandledare som riskerar att varslas. Vissa pedagoger kan även förflyttas till särskolan, vars budget växer och har så gjort under de senaste åren.
Elevhandledarnas uppgift består i huvudsak av att hjälpa barn med särskilda behov i klassrummen och att stävja situationer på raster och vid förflyttningar. Kort och gott låter de lärarna fokusera på sitt huvudsakliga arbete – undervisningen.
– Det kommer att påverka klasserna och bli oroligare i skolan. Vi ska arbeta med trygghet, studiero och lägga fokus på lärandet. Det blir svårare om färre vuxna finns där, särskilt om elever med särskilda behov inte får den hjälp de behöver, säger Therése Tiainen, elevhandledare på F-3.
Angelika Holmgren och Therése Tiainen förstår båda att nedskärningar kan vara nödvändiga om elevunderlaget minskar drastiskt, men vidhåller att den här typen av åtgärder inte är rätt väg att gå. Oavsett om klasserna blir något mindre, kommer det även fortsättningsvis att finnas elever med särskilda behov. Som det ser ut just nu finns inte heller en elevhandledare i varje klassrum, men där de finns behövs de. Rädslan är otillräckligheten.
– Min tillfälliga resurs försvann till jullovet och någonting händer med gruppdynamiken när man bara blir ensam. Jag får ta fler konflikter och det går ut över lektionstid. Det drabbar de andra eleverna som går miste om undervisningstid, när jag måste fokusera på annat.
Per-Ola Andersson, rektorn på Stenhammarskolans F-3, förklarar att det finns elevhandläggare med olika uppdrag på skolan. Vissa med ett mer övergripande fokus och andra med ett mer specifikt sådant.
– Vi har elevhandledare som jobbar inriktat mot elever med särskilda behov, på grund av fysiska tillstånd, funktionsnedsättningar och beteendeproblematik. Och det är naturligtvis dem vi kommer att prioritera.
Kommer din enhet att kunna behålla samma kvalitet efter omstruktureringen?
– Vi måste titta på våra arbetssätt och försöka hitta olika typer av lösningar för en effektiv organisation. Egentligen så ska vi inte bara bibehålla kvaliteten, utan också utveckla den, så att alla elever når kunskapskraven. Men det är klart att det är en utmaning att göra det samtidigt som vi minskar antalet medarbetare, förklarar Per-Ola Andersson.
Angelika Holmgren och Therése Tiainen är inte övertygade om åtgärdsplanerna. Deras uppmaning är att så länge behovet finns, måste även resurserna bibehållas. Innan det är för sent.
– Barnen är vår framtid och de måste få kosta pengar, säger Therése Tiainen innan Angelika Holmgren fyller i.
– Om inte vi lyckas med dem nu, när ska de får känna att de lyckas, om de hela tiden får känna att de lyckas här blir det svårt även i framtiden.