Skolprojektet till trots – de höjda skolresultaten har uteblivit och nu vänder sig Liberalerna till ekonomin för att hitta en tänkbar orsak. Enligt siffror från Skolverket som partiet inkluderar i sin motion spenderar en svensk genomsnittskommun 50 082 kronor på utbildning per elev och år.
I Södermanland är siffran ännu högre, 52 000 kronor medan det i Flen är en avsevärt lägre nivå – 43 200 kronor per elev och år.
– Skolresultaten handlar inte bara om ekonomi, men vi tycker det är rimligt att vi lägger samma ekonomiska resurser som riksgenomsnittet. Vi kan se att de totala kostnaderna för kommunen är höga, men inte för barnen, säger Magnus Erixon (L), ledamot i barn- utbildning och kulturnämnden samt styrelsemedlem i Liberalerna Flen.
Partiet lämnade i oktober in en motion med förslag på tillsättning av en kommission med syfte att undersöka varför kommunen har höga kostnader. Kommissionen skulle också ge besparingsförslag.
Om motionen blir verklighet skulle det innebära 6 882 kronor mer per elev varje år.
Hur vill ni fördela de extra medlen?
– De ska läggas på lärarresurser, sen exakt hur de ska användas vet tjänstemännen bäst. Att lägga bland de minsta i landet på undervisning samtidigt som man ska höja resultaten kraftigt känns som en nästintill omöjlig målsättning. Om vi inte har råd att ge våra barn en ordentlig konkurrenskraftig utbildning så binder vi ris åt vår egen rygg för all framtid. Barnen är vår framtid och våra framtida skatteintäkter, säger Magnus Erixon.
Som tidningen rapporterade om tidigare i höstas gav Lärarförbundets ranking en föga smickrande bild av Flen som skolkommun med plats 288 av 290.
– Vi ligger vi bra till med lärarnas löner men dåligt till på i stort sett allt annat. Vi tog beslutet om skolprojektet 2011 men vi har längre skolresultat nu än då, säger Magnus Erixon.
Om fyra år ska skolprojektet utvärderas med förhoppningsvis höjda skolresultat.
– Jag tycker det är frustrerande med så lång tid, det finns andra kommuner som höjer sina skolresultat kraftigt på ett två år. I en rapport om skolprojektet (från Mälardalens högskola reds. anm.) tror pedagogerna själva på en liten ökning till höstterminen 2016, säger Magnus Erixon som tycker det är viktigt att vara öppen med hur kostnaderna för skolan ser ut.
– Det är viktigt att lyfta frågan och se verkligheten. Det kan även finnas andra skäl till de dåliga resultaten men ekonomin är troligtvis en bidragande orsak, vi lägger lite resurser och följaktligen hamnar vi också i botten, säger Magnus Erixson.